Inspiration för samarbete mellan språken av ord & kroppspråk
Bjud in höger och vänster domän enligt Interpersonell neurobiologis perspektiv, och hjälp kroppen tala om sin upplevelse – samtidigt som sinnena öppnas för att uppfatta kroppens ständigt skiftande nyanser. Här får du inspiration till ett kroppsnära språk som hjälper dig och din klient bortom att bara prata om det.
Vi berättar alltid historier om det vi upplever:
”Jag är stressad, jag har för lite tid på mig.”
”Jag är orolig att något dåligt skall hända.”
”Jag har inget inflytande över mitt eget liv.”
”Jag är arg för att hon/han/hen är så otrevlig.”
Språket hjälper oss att skapa mening i våra erfarenheter. Men ibland går vi så in i berättelsen att vi tappar kontakten med själva upplevelsen. I somatisk tradition beskrivs tankar mer som en konsekvens av vilket tillstånd kroppen just nu är i, snarare än att tankarna styr hur vi mår, det kallas ibland state before story. Därför är kroppstillståndet alltid värt att undersöka för sig, bortanför berättelsen.
Name it to tame it – när ord och känsla harmonierar
Inom Interpersonell neurobiologi (IPNB) ses hälsa som integration att olika delar får både särskiljas och länkas samman (Siegel, 2020).
När vi direkt går till förklaringar och analyser riskerar vi att missa information som kroppen redan bär, de två erfarenheterna integrerar inte alltid, en kan ta över.
I en upplevelse namnsatt Name it to tame inom IPNB så kommer nämligen att sätta ord på något att öka den språkliga hippocampus-aktiveringen i hjärnan och minska amygdala och andra kroppsnära och känsloskapande centers aktivitet. Name it to tame it kan vara fantastiskt för att lugna svåra känslor. Och samma mekanism kan även, om språket distanserar från kroppen, leda till att känslan i kroppen försvinner, och det kognitiva tar över.
Samspelet amygdala och hippocampus kan ses som en gungbräda där båda minnes- och känslosystemen behövs, en av de mest fundamentala dragen i alla ansatser som bjuder in integration av känsla och upplevelse i samklingande berättelser.
Kroppen säger hur, orden stannar ofta vid varför/därför
Kroppen talar ett annat språk än berättelsen. Kroppens ord beskriver hur snarare än förklarar varför. Kroppen talar genom tryck, värme, sammandragning, rörelseimpulser, lätthet, tyngd, pulsationer, expansion och stillhet. Genom att lägga orden nära dessa skapar vi ett integrativt språk där kropp och verbalt språk får samspela till en helhet.
Det vi önskar inom en somatisk, kroppsinbjudande tradition, är en integration mellan båda språken, och det kroppsnära språket kan behöva övas upp.
Två sätt att tala som behöver samverkan för helheten
Inom Interpersonell Neurobiologi talar man ibland om två olika informationsprocesser som behöver samarbeta. Den vänstra domänen, länkad till språkcentrum i vänster hemisfär hjälper oss att sätta språkliga ord på erfarenheter, förklara, skapa sammanhang och kognitivt förstå det som händer. Den högra domänen, länkad till centrum för kropp, känsla och sensationer i höger hemisfär hjälper oss att uppleva, känna av, läsa kroppsspråk, tonfall, rytm, relationer och att uppfatta erfarenheten bakom orden, hos oss själv och varandra. Läs gärna mer om denna integration i Att nära hela den sociala hjärnan – med båda trygghetssystemen.
Båda systemen behövs.
När vi bara använder det ordburna språkliga riskerar vi att fastna i att tänka om upplevelsen, och kan hamna närmare en mer rigid pol av stress, som man säger inom IPNB.
När vi bara använder kroppens språk riskerar vi ibland att orientering och mening fattas oss, vi kan hamna mer i polen av kaotisk stress. Integration, ordet för hälsa i IPNB, uppstår när kroppens språk och ordens språk får mötas. Det är detta som inom IPNB beskrivs som bilateral och vertikal integration, ett samspel mellan kroppens upplevelsevärld som får komma till vårt medvetande och språkets ordvärld (Siegel, 2020).
Från berättande till beskrivande – centralt i allt traumasensitivt arbete
Hur reagerar din kropp på skillnaden mellan dessa två sätt att uttrycka sig?:
”Jag är stressad.”
och
”Det finns ett tryck över bröstet. Andningen känns ytlig. Något i kroppen vill framåt och samtidigt dra sig undan.”
I det första exemplet får ges en etikett, i det andra får bjuds in till kontakt med upplevelsen.
Det kroppsnära språket hjälper oss att stanna lite längre i det som faktiskt pågår att skapa kontakt med kroppen som annars lätt går förlorad i etiketterna. Detta används rikligt inom traumasensitiva förhållningssätt och i arbete med tekniker som hot-responskedjan, SIBAM, och samarbetet parasympatikus och sympatikus.
Många beskriver att själva upplevelsen förändras när den får beskrivas på detta sätt. Det som först kändes hårt kanske visar sig vara skört. Det som upplevdes som kompakt kanske börjar kännas mer rörligt. Det som verkade tomt kanske visar sig innehålla sorg, längtan eller behov av kontakt. Den kan även skifta etiketten. Är jag ”stressad” eller har min kropp helt enkelt upptäckt något som är viktigt just nu, och knackar på för att berätta det?
Kroppen behöver inte bara bli förstådd, den behöver få sällskap
Ur ett anknytningsperspektiv handlar kroppsnärvaro inte bara om självreglering, utan om relation.
Precis som barn utvecklar reglering genom att någon stannar kvar med deras upplevelse, kan vi som vuxna öva på att möta våra egna upplevelser med samma kvalitet av närvaro, tillsammans med våra kroppar eller i någon annans sällskap som en vän, terapeut eller partner. När vi lägger märke till en sensation, beskriver den och stannar kvar en stund med den, skapar vi en form av inre samreglering. Vi överger inte upplevelsen, utan skapar relation till den, där den kan regleras. Precis som i hjärnbron mellan oss, kan vi ha liknande kontakt med våra nervsystem och kroppar.
Detta är också kärnan i många kroppsorienterade och traumamedvetna arbetssätt, där närvaro hjälper nervsystemet att skilja mellan då och nu, mellan minne och aktuell verklighet (Levine, 2010; van der Kolk, 2014).
Ett språk som bygger broar
Här kommer en inspirerande karta för att odla kroppsnära språk. Du hittar även längre versioner och pdf för nedladdning i inlägget om LESER – att ge kroppen sällskap i svåra stunder.
Det kroppsnära vokabuläret kan användas i egen reflektion, i terapi, i handledning, i nära relationer och i föräldraskap, i alla lägen där du vill fördjupa, stanna kvar, utforska mer än bara tankar.
Istället för att fråga: ”Vad tänker du?” kan vi ibland fråga: ”Vad lägger du märke till i kroppen just nu?”
Istället för: ”Varför känner du så?” kan vi prova: ”Hur känns det i kroppen när du berättar det?”
Den typen av ord och frågor bjuder ofta in till bilateral integration mellan kroppspråk och ord, vertikal integration, kontakt mellan kropp och reflekterande medvetande och interpersonell integration, där vi delar erfarenheter med varandra utan att behöva lösa dem direkt, Integrationsområderna, 9 st i IPNB är olika linser genom vilka vi kan arbeta och leva för att stärka hälsa (Siegel, 2020).
En karta att utforska
För att hjälpa dig att komma närmare kroppens eget språk har vi skapat en inspirationskarta över beskrivande kroppsvokabulär.
Du behöver inte använda alla orden, se dem som möjliga dörrar in till upplevelsen.
Ibland räcker det att stanna upp och fråga:
- Vad märks i kroppen just nu?
- Vilken kvalitet har upplevelsen?
- Finns det en rörelse?
- Finns det ett behov?
- Skiftar något av att stanna kvar med närvaro?
Kanske upptäcker du att kroppen redan berättar något viktigt. Inte bara genom en förklaring, utan genom själva upplevelsen.
Att bjuda in kroppen att delta i konversationen genomsyrar vårt arbete på Psykologi med mera
Välkommen till oss och samskapa somatisk säkerhet som skiftar relationer, och livet. Undrar du varför Interpersonell neurobiologi är användbart? Här hittar du 7 (av tusen) skäl.
Om det inte finns publicerade datum för kursstart just nu finns våra kurser även som uppdragsutbildningar.
Välkommen på Krishantering och Psykologisk första hjälp. Den ger behörighet till vår efterlängtade Del 2-kurs i Krishantering som ges i anslutning, och del 3 med fokus på kris och ledarskap.
För alla som arbetar med mänsklig utveckling och vill veta mer om närvaro och anknytning för att skapa hälsa välkomnar vi till Interpersonell neurobiologi fördjupning.
Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi online och då och då i Göteborg. Inspiration till närvaro, som öppnar för tryggare anknytning i ditt eget och dina klienters liv.
Referenser som inspirerat till denna text
Referenser
Levine, P. A. (2010). In an Unspoken Voice: How the Body Releases Trauma and Restores Goodness. North Atlantic Books.
Siegel, D. J. (2020). The Developing Mind: How Relationships and the Brain Interact to Shape Who We Are (3:e uppl.). Guilford Press.
van der Kolk, B. (2014). The Body Keeps the Score: Brain, Mind, and Body in the Healing of Trauma. Viking.
Schore, A. N. (2019). Right Brain Psychotherapy. Norton.
Porges, S. W. (2011). The Polyvagal Theory. Norton.