Var är kroppen just nu, och var behöver den för resurs? Det autonoma nervsystemet reagerar i millisekunder, långt innan den mer kognitiva delen av hjärnan hinner reagera. Denna del av nervsystemet är inte viljestyrd: hjärtslag, delar av andningen, muskeltonus som skiftar autonomt, pupiller som ändrar storlek, adrenalin-, kortisol- och oxytocinutsöndring samt andra delar av kroppens stressrespons och reglering. Den mer språkliga delen av hjärnan ligger ofta flera sekunder efter och hittar i efterhand på en förklaring till varför vi reagerar autonomt och somatiskt som vi gör. Det är vad Deb Dana menar med ”state before story” – först kommer ett tillstånd i kroppen, sedan skiftar berättelsen om vem vi är och varför (Dana, 2018, 2020). Inom Interpersonell neurobiologi beskrivs hur lindrande ett bärande narrativ är när Daniel Siegel talar om ”name it to tame it”. Med det menas att när vi sätter ord på en upplevelse, kan det hjälpa till att dämpa limbisk aktivering och skapa mer reglering (Siegel, 2020). Men oavsett så kommer vårt narrativ att skifta med kroppens tillstånd (Porges, 2021, 2022; Dana, 2018, 2020). Det vi skall undersöka nedan är kroppens icke-viljestyrda, överlevnadskraftiga sätt att försöka hålla oss vid liv. Vi kallar dem överlevnadsrespons, inte ”försvar”, ett ord som annars kan föra tankarna både till specifika psykologisk teorier. detta är en ren somatisk reaktion, psykologin kommer sedan, precis som i ”state before story”. Ordet ”försvar” kan även snäva in oss till mot kampresponsen, men vi har fler strängar på vår autonoma lyra: ropa på hjälp, blidka, foga,…
Välkommen att skapa inloggning eller logga in för att läsa hela inlägget.
Vi har två nivåer för inloggning, kostnadsfritt PMM-konto samt PMM-medlem. I PMM-medlem ingår även allt som finns för PMM-konto.
Genom att klicka på vardera syns vilka inlägg som ingår. Som PMM-medlem får du även 25% rabatt per medlemsår på en kursanmälan.