Interpersonell Neurobiologi – Mind-hjärna-relationer i samspel. Hela livet ut.

På Psykologi med mera & Parkliniken arbetar vi med det anknytningsbaserade fältet Interpersonell neurobiologi (IPNB) som vår röda tråd.  Nedan beskriver vi först grunden, och sedan några utvalda delar, av detta innehållsrika och spännande fält.

På vår blogg hittar du mer material om IPNB, och här hittar du våra utbildningar i IPNB.

Psykisk hälsa definieras i Interpersonell Neurobiologi som integration mellan områdena mind – relationer – hjärna.  Integration i detta sammanhang handlar om att dessa delar får vara differentierade och samtidigt länkade till varandra, alltså unika var för sig men i samspel och utbyte med varandra.

Läs gärna mer i vår blogg om Hälsa är en relationell process – the Triangle of wellbeing, där beskriver vi mer om just integration och hälsa, eller läs mer längre ned.

När vi arbetar med par, individer, handledning, utbildning eller med utveckling av organisationer hos oss använder vi flera olika metoder – se vilka nedan – och vi använder dem alltid med den förståelse som Interpersonell Neurobiologi ger för vad som fungerar.

Interpersonell Neurobiologi innebär att vi har en tydlig relationell grund i allt –  med tonvikt på att arbeta mot ökad hälsa.

Det är alltså inte begränsat till en specifik metod utan ett synsätt på vad som gör att människor trivs, motiveras och utvecklas i arbetsliv, i relationer och i livsperspektiv.

Läs mer om detta spännande och inspirerande område nedan, och på vår blogg.

Grunden i allt är anknytningsteori

Basen i Interpersonell Neurobiologi är anknytningsteori. Grunden i anknytning är att vi är elegant byggda för att kunna skapa meningsfull kontakt med varandra – och för hantera svåra saker och överleva genom att ställa in oss efter vår omgivning.

Neurobiologisk forskning visar att vi under hela livet finjusterar vårt stress- och hotsystem i anpassning till den relationella miljö vi befinner oss i. Han man vuxit upp i fara är det väldigt adaptivt och livskraftigt att ha påslag eller avslag i sitt stressystem för att klara hot, fysiska och sociala – för vår relationella hjärna är båda lika farliga.

Men om detta sedan går på “tomgång” fast att faran är över kommer ofta bekymmer på sikt, i relationer och/eller övriga livet. Vi behöver få nya relationella erfarenheter och att bli sedda och tålda för att komma vidare.

Det är aldrig försent

Detta tar Interpersonell Neurobiologi fasta på – den sociala hjärnan vi människor och alla andra däggdjur har gör att vi alltid kan utvecklas, röra oss mot hälsa, skapa trygghet där otrygghet fanns i samspel med varandra.

Inom Interpersonell Neurobiologi betonar vi just människans kapacitet, motståndskraft och förmåga till läkning – och lyfter fram dessa delar i fungerande terapi, behandling, ledarskap, bemötande eller pedagogisk verksamhet, för att nämna några områden.

Vi har flera olika utbildningar där Interpersonell Neurobiologi är den röda tråden, se gärna mer här.

Med vad är Interpersonell Neurobiologi?

Begreppet Interpersonell Neurobiologi kommer från dr Dan Siegel, som är psykiater och klinisk professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine. Interpersonell Neurobiologi (IPNB) är inte en fristående metod utan en integration mellan olika forskningsfält som intresserar sig för hur vår hjärna, vårt “mind” (mind saknar direkt svensk översättning) och våra relationer hela tiden påverkar och förändrar varandra.

Interpersonell Neurobiologi integrerar kunskap från bland annat neuropsykologi, neurobiologi, social neurovetenskap, psykologisk behandling, mindfulness och anknytningsteori. I särskilt fokus är anknytning, affektreglering, attunement (“intoning”) och vårt relaterande –  och våra “sociala” hjärnstrukturer.

I IPNB utgår vi från att hjärnan är ett socialt organ som byggs av relationella erfarenheter, och att dess plasticitet, det vill säga förmåga att livslångt kunna utvecklas och anpassas, gör att förändring alltid är möjlig.

Man betonar speciellt hjärnans förmåga till utveckling och läkning och hur detta kan ske genom våra relationer – hela livet ut.

Kontakt med andra människor skapar och om-skapar våra hjärnor och nervsystem livet ut. Vi anpassar oss lika väl efter hotfulla eller stressande omständigheter som kräver att vi lever i “överlevnadsläge”, under kort eller lång tid.  Och det livsbejakande är är att vi alltid kan förändras i riktning mot hälsa.

Känn ditt material

För terapeuter, lärare eller andra som arbetar med utvecklingsprocesser hjälper IPNB helt enkelt att “känna sitt material”, precis som en konstnär kan sina färger och underlag, som Louis Cozolino beskriver i sin bok Why Psychotherapy works.

I alla former av utveckling sker förändringar i vår hjärna och nervsystem, med kunskap från IPNB om hur hjärnan byggs i samspel med andra, kan redan verksamma processer förstärkas mer och det kan bli tydligt varför vissa metoder inte är så verksamma.

Vi vet numera att hjärnan fortsätter att utvecklas genom hela livet, den är vad man kallar plastisk och förändras av våra erfarenheter. Nya synapser och tillväxt av neuronbanor stimuleras bland annat av riktad uppmärksamhet (som övas vid t.ex. mindfulness), nya upplevelser (t.ex. genom nya beteenden, upptäckter, tankar eller kunskap), trygga relationer och fysisk träning.

Det ger oss stora möjligheter att genom att göra nya erfarenheter också kunna läkas, även efter trauman och andra negativa upplevelser.

Integration – mer om differentiering och länkning

Inom Interpersonell Neurobiologi definieras Mind som en självorganiserande, relationell och ständigt utvecklande process som reglerar energi och information inom och utanför oss, dvs i både våra kroppar, nervsystem och relationer.

Vårt mind både byggs i samspel med, och påverkar sedan, både hjärnans aktivitet och relationer. Definitionen kan låta tung med den innebär alltså att vi alltid kan påverka och påverkas – och att vi har en rörelse och möjlighet till riktning som går utöver våra tidigare inlärningar och minnesspår. Detta visas inte minst i dagens mindfulnessforskning och hur uppmärksamhetsstyrning ändrar hjärnans spår.

IPNB betonar integration av bland annat hjärnans funktioner som vägen till hälsa och välmående både fysiskt, mentalt, och relationellt. Integration innebär konkret differentierade delar som står i kontakt med och har kommunikation med varandra.

Samma analogi finns mellan människor i denna syn på hälsa: vi mår bäst i relationer där differentiering (t. ex acceptans och till och med uppskattning av olikheter) finns – men även kontakt som leder oss till meningsfull kommunikation.

Motsatsen till integration blir då alltså ohälsa inom IPNB –  detta ser vi ofta i form av kaos eller rigiditet, som ofta dyker upp som symtom på när människor, parförhållanden eller organisationer inte fungerar. Läs gärna mer i vår blogg om differentiering & länkning och kaos & rigiditet i Hälsa är en relationell process – the Triangle of wellbeing.

Den neuronala synapsen  – och den sociala synapsen

I vår logga ser man två nervceller som kommunicerar. Kontakt är upprättad.

Det finns 100 miljarder nervceller i hjärnan. Kontaktpunkterna mellan nervcellerna kallas för synapser och innebär en möjlig elektrokemisk koppling mellan två nervceller. Varje nervcell i hjärnan har i genomsnitt 10 000 möjliga synapser som skapar kontakt med andra nervceller. Antalet möjliga kopplingar mellan hjärnans celler är alltså nästan oändliga.

Mellan synapserna skickas signalmolekyler som tolkas av den mottagande cellen och omvandlas till en elektrisk signal som innebär att information överförs mellan cellerna.

Kommunikation mellan neuron sker tre steg: 1, kommunikation över synapsen 2, förändrad biokemi i cellen till följd av detta och 3, aktivering av mRNA och protein synteser som ändrar cellstrukturen som en respons.

Nervcellen är beroende av kontakt, budskap och kommunikation från närliggande nervceller. Utan meddelanden från andra celler förtvinar den och dör till slut.

Den sociala synapsen är en analogi för kontakt och kommunikation mellan människor – och den funkar på samma sätt: kommunikation och kontaktsignaler överförs, den ändrar biokemin inom oss och påverkar och ändrar vår hjärna, dess strukturer och tillstånd. Vår mind reglerar vad som sker. Utan kontakt med andra avstannar utveckling och färdigheter precis som hos nervcellerna – både hos små barn och vuxna.

Som Louis Cozolino skriver i The Neuroscience of Human Relationships om den sociala synapsen: “This, in essence, is how love becomes flesh.”

Nya vanor kräver nya val – och ger nya kopplingar i hjärnan: to SNAG the brain

Vanor och återkommande beteenden gör att de kopplingar i hjärnan som aktiveras regelbundet blir starkare får fler synapser och alltså blir mer och mer automatiska – till slut kan man säga att de val vi gör och de vanor vi skapar blir till en “motorväg” i hjärnan.

Konsekvensen av definitionen av Mind är att vi är med och väljer. Varje gång man tänker en tanke blir den banan starkare. Varje gång man utför ett beteende stärks den kopplingen. Det gäller både saker som är bra och mindre bra för oss.

Slutar man med ett beteende kommer synapskopplingarna så småningom att förtvina. Motorvägen blir till en smal liten stig. Vad vi gör och inte och vad vi fokuserar på påverkar alltså hur vår hjärna bygger om sig.

Detta använder vi oss av aktivt i vår psykologiska behandling och parterapi – och i vår syn på att människan kan utvecklas och välja nytt.  Det kallas inom IPNB att “SNAG the brain” – en ordlek för det som sker i förändringsprocesser som står för stimulating neuronal activation and growth.

Läs mer om Interpersonell Neurobiologi

Läs gärna Daniel Sigels bok Mindsight för en fin introduktion. För dig som kliniker med intresse av hur du kan integrera förståelsen av Interpersonell Neurobiologi i din nuvarande metod, se gärna The Neuroscience of Human relationships av Louis Cozolino. Den beskriver hur neurovetenskap och psykoterapi möts i framgångsrik klinisk behandling och annan mänsklig utveckling.

Våra metoder och utbildningar

På Psykologi med mera arbetar vi med metoder från Kognitiv Beteendeterapi (KBT), Integrative Behavioral Couple Therapy (IBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Mindfulness, Brief Dynamic Therapy (BDT) eller Interpersonell Psykoterapi (IPT). Men oavsett metodval arbetar vi utifrån förståelsen av vad det är som gör att de olika delarna av metoderna blir verksamma – och att verklig kontakt mellan människor som kan acceptera varandras olikheter leder till utveckling, hälsa och nya inlärningsspår. Vi inspireras här av Interpersonell Neurobiologi som alltså fokuserar på hur hjärnans sociala strukturer utvecklas i samspel med relationer – livet ut.

Se gärna mer om våra utbildningar här.