Hjärnbron i terapi – de fem S:en i trygga relationer och hur du arbetar med dem

Vad gör att vissa interventioner landar i klientens liv och skapar meningsfull förändring? Och att andra avfärdas utan att knappt ha hörts? Att aktivt arbeta med hjärnbron, eller de fem S:en i trygga relationer är en del av förklaringen.

Janina Fischer, Ph. D och klinisk psykolog verksam inom Sensorimotor Psychotherapy, beskriver ett möte med klienten Terry. Klienten är orolig, desperat, med spänd kropp och snabba hjärtslag varje gång hon kommer att tänka på makens eventuella cancer eller att dottern skulle må dåligt för alltid. Klienten pratar högt och länge om detta och Janine beskriver hur hon känner sin egen kropp spännas av stress och kanske irritation. Terry möter alla Janinas försök till interventioner med ”Du fattar inte!”.  Janina beskriver att det är först när hon själv aktivt reglerar sin egen kropps stress- och känslopåslag som hon når fram till sin klient, genom att arbeta med ”hjärnbron”: meningsfull reglerad kontakt. Hon betonar att vårt nervsystem behöver ett annat nervsystem för att kunna reglera sig, och att utgångspunkten i detta är en reglerad hjärna och kropp.

Janina påpekar att skickliga terapeuter, precis som intonade föräldrar, är intuitiva neurobiologiska reglerare – som för tillbaka klienten till en säker zon i toleransfönstret och därmed öppnar för ny inlärning, t.ex. i form av en terapeutisk intervention. Om detta inte sker landar interventionen, rådet eller informationen platt. Läs mer om hur Fischer beskriver arbetet hjärna-till-hjärna i artikeln Brain to Brain: The Therapist as Neurobiological Regulator.

Hur kan man bryta ned denna ”neurobiologisk reglering” i delar som gör det tillämpbart? Ett sätt är vad Daniel Siegel kallar anknytningens fem S.

Anknytningens fem S – vägen till trygg neurobiologisk reglering

Ett centralt antagande inom anknytningsbaserad terapi och forskning är att anknytningen i grunden är en biologisk funktion, med psykologiska konsekvenser – inte tvärtom. Det betyder att en del av vår anknytning inte är viljestyrd utan uppkommer funktionellt i den aktuella relationen, för att få tillgång till maximal hjälp, men kan bli mindre funktionell överförd till andra relationer.

Men vad avgör ytterst otrygg eller trygg anknytning? Enligt Daniel Siegel, psykoterapeut, psykiater och anknytningsforskare, se bland annat A Comprehensive Course in Interpersonal Neurobiology (2017) eller Mindsight (2010), är beroende av omsorgspersonens förmåga till närvaro, intoning, resonans och tillitsskapande. När vi som terapeuter arbetar reparativt med anknytning, eller motiverar för  att en terapeutisk intervention skall landa väl använder vi oftast, intuitivt eller helt medvetet, vad Siegel kallar de fem S:en i trygg anknytning för att uppnå reglering och bygga ny reparativ anknytning.

De fem S:en är: seen, soothed, safe, secure & synchrony. Som förutsättning för dessa fem ligger att vår mottagare erbjuder en grundläggande förmåga till interpersonell differentiering och mentaliseringsförmåga, oavsett om det är en vän, kollega, terapeut eller förälder. Läs och se hur många du känner igen från ditt eget arbete med klienter eller meningsfulla relationer.

Seen – att bli sedd av någon som kan både höra och ”make sense” av vårt budskap. Det betyder att vi inte bara behöver bli hörda vad gäller våra ord, utan också vårt kroppsliga uttryck som bland annat innefattar ton, mimik, hållning, timing, frasering (Siegel 2016). Vi behöver att någon ser det som parterapeuten Hedy Schleifer kallar essensen i oss – det vi egentligen är och menar. Om vi inte blir sedda, hörda och begripna kommer våra nervsystem reagera med stresspåslag, eftersom det innebär att vi inte är i kontakt med vår omgivning. Det är farligt för alla sociala djur att inte vara ”sedda” och förstådda hos varandra – vi vet intuitivt att det kan innebära förlust av sammanhang, kärlek och beskydd. Louis Cozolino (2015) lyfter fram detta som vår rädsla för ”den sociala döden” – lika skrämmande och stressande för oss som den fysiska döden. Se även fördjupning av Seen i inlägget om Att bli sedd och hörd inte bara på orden – och att bli begriplig.

Soothed – att bli känslomässigt reglerad av någon annan kan tona in till vår känsla, någon som samtidigt tål känslan utan att själv drabbas av dysreglering och som kan ”låna” oss förmågan att reglera den. Att reglera känslan betyder att kunna stå ut utan att överväldigas, agera ut eller att stänga av den. I en relation utgör soothed en viktig del av intoning/attunement, vilket innebär att någon tonar in till vår inre värld. Inom neurobiologisk anknytningsforskning betonas att detta kräver funktion bland annat i vårt limbiska system och i prefrontal medio orbital cortex, ett hjärnområde precis bakom våra ögonbryn som reglerar känslor, skiljer ut oss från andra och hjälper oss göra det som sker i kropp och känsla begripligt.  Se gärna hur David Arredondo beskriver hur intoning skiljer sig från anknytning i Attunement and Why it Matters och mer om vilka hjärnområden som är involverade. Se även fördjupat om Soothed i Känsloreglering som del av trygga relationer – ett möte mellan två nervsystem.

Safe – att en relation är säker är i grunden inte heller en psykologisk funktion utan en biologisk. Att vi är säkra från den fysiska döden – hot mot vår fysiska överlevnad, liksom den sociala – risken att bli utesluten eller obegriplig, innebär ett grundläggande skifte i vår fysiologi som också ger an annan beteenderepertoar än motsatsen – att vara otrygg eller till och med hotad. Stephen Porges, se bland annat The Pocket Guide to the Polyvagal Theory: The Transformative Power of Feeling Safe (2017) beskriver hur vi upp till fyra gånger per sekund scannar omgivningen för hot eller fara – social liksom fysisk. Att vara säker i relation är alltså inget som avgörs av en initialt kommunicerad intention utan är ett pågående arbete i alla relationer. Detta skiljer sig helt från vad man i inlärningsteori identifierar som ”säkerhetssystem”, vilka syftar till att på kort sikt hålla negativa känslor borta – men som kommer att påverka känslotoleransen i negativ riktning på lång sikt. Här talar vi inte om kortsiktig ångestlindring utan gemensam trygg bas för utforskning av såväl klientens inre som yttre värld. Hur detta är möjligt  – utan att bli ett maladaptivt säkerhetssystem – avgörs av nästa S. Se även fördjupat om Safe i Är världen säker? Einstein och anknytningsforskningen om hur svaret påverkar oss.

Synchrony – synkroni kopplar tillbaka till Janine Fischer och ”hjärnbron”, dvs arbetet med att reglering sker mellan kroppar och hjärna. Synkroni-begreppet (Siegel, 2017) handlar om hur samma områden är aktiverat i bådas hjärnor när intoning och reglering sker. Anknytningsforskaren och psykologen Allan Schore betonar i sin forskning att detta framför allt är en synkroni mellan högersidiga funktioner i hjärnan, kopplade till kroppslig reglering och känslor. Denna typ av synkroni har hittats mellan terapeut och klient i upplevelsen av intoning och mellan förälder och barn och utgör en kraftfull reglerade ”bro” mellan två anknytningssystem. Se även fördjupat om Synchrony i Synkroni mellan hjärnor – hur anknytning och inlärning hör ihop.

Secure – Secure, trygghet, handlar om att kunna lämna den pågående relationen och ta med sig kunskap och färdigheter från denna för att kunna applicera dem på världen utanför. Denna rörelse mellan connect – dysconnect – reconnect utgör den grundläggande dansen inom trygg anknytning och betyder att vi kan mötas, skiljas och återförenas utan att ”gå sönder”. Denna ”dans” är samma som man forskat på i fastställandet av de olika kategorierna för trygg, otrygg och desorganiserad anknytning. Det kan beskrivas i termer av vårt behov av en trygg bas, vilket är ett grundläggande begrepp inom anknytning (Bowlby et al), eller som Daniel Siegel beskriver det: att vara en trygg person i en relation är att erbjuda både en ”uppskjutningsramp” och en ”landningsbana”. Till  skillnad från safe/säker erbjuder alltså secure/trygg en möjlighet att gå ur relationen ut i världen utan att upplevelsen blir att relationen bryts och regleringsförmågan tar slut. Läs mer i Secure del 1 Trygg anknytning är mycket mer än en relation och Secure del 2 I hjärnan vid trygg anknytning.

Forskningen inom neurobiologi och relationer kommer att prägla allt mer av behandling – lär dig mer om hur

Vårt kunnande om hjärnan, relationer och dess fantastiska förmåga till plasticitet och ny inlärning har fullkomligt exploderat under det senaste decenniet och i de flesta terapiformer som är forskningsbaserade lyfts denna kunskap in allt mer. Ändå är vi bara i början av vad denna forskning kommer att erbjuda oss för möjligheter.  Bland annat är neurobiologi en stark common factor inom tredje vågens KBT: tex CFT, Compassion-Fokuserad Terapi och ACT. Samma sak inom t.ex. de affektfokuserade PDT-baserade metoderna ISTDP och traumabehandlingar som EMDR och Prolongued exposure.

Om du är intresserad av att fördjupa din kunskap inom relationell integration av neurobiologi, vilket Interpersonell Neurobiologi utgör, är du varmt välkommen till våra utbildningar i höst. Interpersonell Neurobiologi fokuserar på hur hjärna-relationer-uppmärksamhet påverkar varandra och hur detta är common factors i de olika metodinriktningar som vi har idag – det ersätter inte din nuvarande metod utan tydliggör vad som är den verksamma neurobiologiska och interpersonella basen i den. Du hittar alla våra utbildningar här och ett urval nedan:

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Kom gärna till vår Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, ges ibland i Göteborg, ibland online och då och då Stockholm. Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla som arbetar med terapi eller samtal i Interpersonell neurobiologi fördjupning , och specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi.

Samma faktorer och tekniker är verksamma i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag  i Krishantering och Psykologisk första hjälp Göteborg. Finns i tre inspirerande delar.