Minnesrekonsolidering i terapirummet – hur gamla minnen blir nya

2018-11-20T13:00:26+00:00

I den kliniska applikationen av minnesrekonsolidering ser vi hur nya känslor kan inkodas i gamla minnen.

Paret sitter nära varandra, händerna möter varandra, svettiga händer som kramar, en tumme som rör sig över den andres handrygg – det är nu det händer. De är hos terapeuten som hjälper dem besöka den andres inre värld och arkitektur, […]

Minnesrekonsolidering i terapirummet – hur gamla minnen blir nya 2018-11-20T13:00:26+00:00

Allians och anknytning – terapeuten som anknytningsperson

2018-12-11T22:25:52+00:00

Visste du att otrygg anknytning faktiskt är mer öppen för förändring än trygg? Läs mer om möjligheten till reparativt anknytningsarbete och dess neuroplasticitet som del av den terapeutiska relationen.

Hoppingivande är att just otrygg anknytning har visat sig mer påverkbar än trygg anknytning av nya relationsepisoder, skapade till exempel genom terapi eller annan trygg relation (Cozolino, […]

Allians och anknytning – terapeuten som anknytningsperson 2018-12-11T22:25:52+00:00

Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras – och hur man tydligast märker om någon är trygg

2018-12-11T22:22:59+00:00

Har du lagt märke till hur snabbt omgivningens signaler förändras när man blir rädd eller känner sig osäker? Hur bakgrundsmusiken som nyss var trevlig och stämningsskapande blir ett störande moment? Då har du har lagt märke till hur ditt finjusterade nervsystem ställt in kroppen på försvar som till och med påverkat dina mellanörons muskler. […]

Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras – och hur man tydligast märker om någon är trygg 2018-12-11T22:22:59+00:00

Hjärnbron i terapi – de fem S:en i trygga relationer och hur du arbetar med dem

2018-11-20T00:09:03+00:00

Vad gör att vissa interventioner landar i klientens liv och skapar meningsfull förändring? Och att andra avfärdas utan att knappt ha hörts? Att aktivt arbeta med hjärnbron, eller de fem S:en i trygga relationer är en del av förklaringen.

Janina Fischer, Ph. D och klinisk psykolog verksam inom Sensorimotor Psychotherapy, beskriver ett möte med klienten Terry. […]

Hjärnbron i terapi – de fem S:en i trygga relationer och hur du arbetar med dem 2018-11-20T00:09:03+00:00

Vad är egentligen Interpersonell neurobiologi?

2017-09-08T09:17:18+00:00

Interpersonell Neurobiologi (IPNB) är inte en fristående terapimetod utan en integration mellan olika forskningsfält som intresserar sig för hur vår hjärna, vårt medvetande och våra relationer hela tiden påverkar och förändrar varandra. Forskningsfältet integrerar kunskap från bland annat neuropsykologi, social neurovetenskap, psykologisk behandling, mindfulness och anknytningsteori.

IPNB utgår från att hjärnan är ett socialt organ som […]

Vad är egentligen Interpersonell neurobiologi? 2017-09-08T09:17:18+00:00

Samspelet Amygdala – Hippocampus och hur minnen blir nya varje gång vi minns dem

2018-11-20T00:10:14+00:00

Amygdalan, den lilla mandeln, och Hippocampus, den lilla sjöhästen, båda delar av limbiska systemet är utgör centrala element i våra minnes- och affektinlagringssystem. Att känna till något om hur de samarbetar hjälper dig både skapa metaforer tillsammans med din klient och att arbeta mer effektivt med finliret mellan affektreglering och narration.  Hippocampus och amygdala arbetar […]

Samspelet Amygdala – Hippocampus och hur minnen blir nya varje gång vi minns dem 2018-11-20T00:10:14+00:00

Skam i terapirummet och i livet – podcast och tips på handouts

2017-09-08T09:18:08+00:00

Skam är en av våra mest styrande affekter. Den ångande blossande känslan av att ha gjort fel eller som en iskall hand runt hjärtat som vrider om. Rent evolutionärt har affekten skam troligen haft en roll i att återföra oss till flockens gemenskap när vi hamnat utanför, en snabb signal att “sluta med det du […]

Skam i terapirummet och i livet – podcast och tips på handouts 2017-09-08T09:18:08+00:00

Långsamma och snabba nervsystemet – varför psykologisk behandling funkar

2017-09-08T09:18:15+00:00

Louis Cozolino, PhD och professor i psykologi med särskild inriktning på Interpersonell Neurobiologi, har besvarat frågan om varför människan uppfunnit psykologisk behandling/terapi och varför flera olika metoder och terapiskolor fungerar såhär: människan har dels ett ursprungligt, snabbt nervsystem som vi delar med andra djur – blixtsnabbt reagerar vi på yttre stimuli, och på 10-50 millisekunder […]

Långsamma och snabba nervsystemet – varför psykologisk behandling funkar 2017-09-08T09:18:15+00:00

Trygghet möjliggör förändring i verksam gruppbehandling

2017-09-28T22:24:23+00:00

Vad tycker klienter som deltagit i KBT-behandling i grupp är det verksamma för dem? I denna spännande examensarbete för psykoterapeututbildningen får du svar – här går Catharina Abrahamsson och Bodil Nordling till grunden med frågan om vad klienten ser som det mest betydelsefulla för att kunna minska sin ångest och förbättra sitt mående.

Den spännande  sammanfattningen […]

Trygghet möjliggör förändring i verksam gruppbehandling 2017-09-28T22:24:23+00:00