När vi verkligen får kontakt med varandra synkar sig delar av våra hjärnor och nervsystem till varandra som om de avbildade varandra, delar som är djupt kopplade till kropp, känsla, relationer men även till perception och inlärning.

Hur snabb och genomgripande synkningen är korrelerar nämligen inte bara med grad av upplevd kontakt – utan även med hur effektiv vår kommunikation och inlärning blir. I verklig kontakt “prognostiserar” vi till och med den andres hjärnaktivitet. Läs mer om denna spännande kunskap för alla som arbetar med samtal, pedagogik, ledarskap och annan mänsklig utveckling.

Vi fortsätter här vår fördjupning av en av våra mest lästa artiklar de fem S:en i trygga relationer: Seen, Soothed, Safe, Secure och Synchrony – basen i trygg anknytning enligt Daniel Siegels akronym. Vi har tidigare skrivit om Safe – huruvida världen är säker avgör allt, Soothed – känsloreglerad, Seen – att bli begriplig bortom ord Nu har turen kommit till Synchrony/Synkroni – hur kropp och hjärna synkar, speglar och imiterar samma aktivitet som finns i den andres inre.

Kroppen är ett verb

Barbara Fredrickson, Ph.D och forskare inom positiva emotioners effekt på relationer och neurobiologi beskriver forskningen bakom detta i sin bok Love 2.0. Hon betonar att forskningen visar att vår hjärna, kropp och nervsystem beter sig mer som verb än som substantiv. Alltså inte något vi är utan något vi gör. Momentant.

Från stund till stund alltså något som ständigt förändras, rör sig, tonar in, justerar sig i våra mellanmänskliga möten på mikronivå, som t.ex. oxytocinfrisättning och grad av aktivitet i vårt parasympatiska nervsystem. Båda djupt kopplade till vårt sociala engagemangssystem, Stephen Porges namn för den neurobiologiska basen för vår kontaktförmåga. I detta ligger oändliga och ofta oanvända möjligheter att hitta kontakt och möten som stärker våra nervsystem, som vi bland annat beskrivit i Kärleken som finns mitt i julruschen – och som reglerar vårt nervsystem Men vad har detta med synkroni att göra?

Synkroni långt bortom enstaka spegelneuron

Många forskare och anknytningsinriktade kliniker har intresserat sig för hur våra hjärnor avspeglar varandra. T.ex. psykologen Allan Schores spännande arbete om att den tidiga anknytningen förälder-barn involverar hjärnsynkroni hos båda parter, mellan speciellt höger domän.

Vi skall nu se på detta några steg senare i livet – i de möten som kan ske i det dagliga. Uri Hasson, neurovetenskaplig forskare vid Princeton Universitet, har skannat hjärnor i realtid medan man lyssnar på en berättelse med relationellt och känslomässigt innehåll, återberättat av en främmande person utan tidigare relation till lyssnaren.

Hasson et al. har sedan matchat genom fMRI hur väl hjärnorna hos både berättaren och lyssnaren synkar med varandra, på engelska kallat “brain coupling”. Resultatet går långt bortom aktivering av enstaka spegelneuron: det sker en omfattande synkning/spegling (“brain coupling”) i hjärnans olika delar, mer ju större inlevelse lyssnaren har. Barbara Fredrickson kallar det för en “hjärndans” där två hjärnor i kontakt speglar varandras aktivering. Hassons första studier gällde verbalt överförd kommunikation. När man i senare experiment lägger till den kroppsliga kommunikationen: gester, mimik, lutning, ton, timing med mera utökas denna hjärndansande spegling ännu mer.

För dig som vill läsa mer om Uri Hassons forskning, se t.ex. Brain-to-Brain coupling: A mechanism for creating and sharing asocial world.

Ju mer synkning desto djupare inlärning

Nu blir det riktigt spännande om man är intresserad av inlärning: graden av synkning mellan hjärnorna verkar ha en mycket stark koppling till hur mycket av det berättade materialet man minns i efterskott. Ett lyssnande med inlevelse och full uppmärksamhet ger en snabbare och mer utspridd synkning mellan de båda hjärnorna, i flera områden både kortikalt och subkortikalt. Graden av synkning korrelerar i sin tur med hur väl lyssnarna efteråt kommer ihåg både faktadetaljer och känslomässigt material från berättelsen efteråt.

I genomsnitt tar det 1-3 sekunder i fördröjning för våra hjärnor att sätta igång synkronin, om vi tänker oss att vi är måttligt engagerade och till exempel lyssnar på verbal kommunikation. Det har viktiga implikationer för inlärning, som generellt kan behöva saktas ned för att hjärnsynkningen skall hinna ske, och inlärningen maximeras.

Verklig kontakt innebär prognoser

Bland annat Hasson et. als forskning visar även att denna synkning kan ta ännu ett steg – vid upplevelse av verklig kontakt mellan människor synkar delar av hjärnan hos den som lyssnar till och med i förväg med berättarens. Vi kan alltså se på fMRI från lyssnaren att bland annat hjärnans insula kan aktiveras på ett sätt som förutspår hur berättarens insula kommer att fyra av inom kort. Insulan är den så kallade femte loben i hjärnan, som aktiveras speciellt vid kroppsbaserade känslor.

Detta sker alltså även vid rent verbal kommunikation om inlevelse men maximeras när den så kallade höger domäns kommunikation (kropp, mimik etc) kopplas på. Vi gör helt enkelt en “prognos” av hur berättarens hjärna kommer att fyra av – som syns i vår egen hjärna. Detta, menar Hasson, och kollegor, kan vara en av grunderna till gemenskap.

Synkronisering i parterapi

Detta tillstånd verkar även utgöra basen för det Hedy Schleifer kallar generativ inlärning – den typ av inlärning som verkligen leder till förändring för paret: vänster domäns verbala kommunikation och höger domäns kroppsliga är integrerade och synkade, så som vi beskrivit i Seen – att bli begriplig bortom ord. Två nervsystem i synk, kontakt och i “förutsägande” av varandra skapar grunden för en djupgående, nyskapande inlärning som gör relationen förändras på djupet. Läs mer om hur vi på Psykologi med mera & Parkliniken arbetar med detta inom Encounter centered Couples Therapy.

Hur kan detta användas vidare i ditt arbete och liv?

Oavsett om du arbetar med terapi, samtal, ledarskap eller annan utveckling kan du ha nytta av denna anknytningsbaserade inlärning:

  • Bygg kontakt först, sedan kommunikation. Ju mer kontakt i form av de fem S:en i trygg anknytning – desto mer inlärning.
  • Närvaro är interventionen framför alla för att skapa trygghet, det börjar med dig själv. Har du kört fast i letandet efter nästa intervention? Lägg märke till hur närvarande du är med din klient. Dra ditt sinne tillbaka till stunden genom att ta in med öppna sinnen det som sker. Just nu.
  • Sakta ned på tempot för att hinna med synkroni. Att skruva ned på tempo verkar vara det allra viktigaste steget för att både synkroni och intoning skall kunna ske.
  • Fokuserad uppmärksamhet är hårdvaluta som bygger hjärnan – och är basen för synkning: Var varsam med hur uppmärksamheten får löpa. Tag t.ex. bort mobiler och andra skärmar vid mänskliga möten.
  • Svårt att minnas berättelsen? Hur mycket kan du just nu leva dig in i klientens/studentens/medarbetarens “berättelse”. Både den delen som förmedlas med ord och den med kroppsligt berättande. Detta är med och avgör synkronin mellan er. Och vilken inlärning som skapas, från båda håll.

Synk mellan kroppar, hjärnor och mind – den stora bilden

Synkroni är inte bara inne i hjärnan, även våra kroppar och vårt varseblivande sinne (Mind) synkar när vi får kontakt. Lyssna på när Barbara Fredrickson pratar om synkroni mellan kroppar, hjärnor, mind och nervsystem kopplat till det hon kallar mikrostunder av kärlek, se Positivity Resonance som är en del av onlineutbildningen med Barbara Fredrickson om Positive psychology.

Blir du också exalterad av sambandet mind-brain-relationships?

Då är du också intresserad av Interpersonell Neurobiologi Har kursdatumen redan passerat när du läser detta? Klicka på länkarna ändå så ser du kommande kursdatum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 18/9 i Göteborg, där du kan hitta inspiration och infallsvinklar för anknytningsbaserat arbete. De fem S:en i trygg anknytning är även helt centrala i evidensbaserad krishantering, se nästa kursdag i Krishantering och Psykologisk första hjälp 29/1 -2020 i Göteborg.

Vår nästa fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning start 5 november, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi start 15 oktober. Här går vi igenom de nio områdena för integration i IPNB.

Psykologi med mera i samarbete med Svenska Imagoinstitutet har tillsammans skapat webbutbildningen ONLINE: Interpersonell Neurobiologi – helhet och detaljer Block 1 & 2 – tillgänglig livslångt efter köp.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 21/1 – 2020. Obs att dagen har förkunskapskrav.