Förmågan att känna och visa tacksamhet har goda effekter på vår hälsa, upplevd livskvalitet och till och med på vår nattsömn.

I en kanadensisk studie* visades att personer som dagligen under en månad uppmärksammar sådant de upplever tacksamhet för (ex genom dagboksskrivande) vid studiens slut hade högre livstillfredsställelse och bättre självkänsla. Robert Emmons, Ph.D. är en annan forskare som intresserat sig för tacksamhet i relation till hälsa och hans studier har bland annat visat att personer som regelbundet noterar och uttrycker tacksamhet får en mängd positiv påverkan på t.ex.  hur lätt de uppnår uppsatta mål, en positiv livskänsla, och mindre benägenhet att låta småsaker orsaka negativ affekt. I en annan studie**, även den kanadensisk, visade forskare att interventionen att före sänggående skriva ned saker som väckt tacksamhet under dagen gav försökspersonerna mindre ligg-tid i sängen före insomnande och ökad sovkvalitet.

Inom Interpersonell neurobiologi studerar man hur uppmärksamhet-hjärna-relationer påverkar varandra och betonar bland annat hur det vi fokuserar på kommer att ge tillväxt. Detta sker dels på neuronnivå där hjärnceller som kommunicerar med varandra stärker sin koppling och blir skickligare på att kommunicera med varandra – det är så nya vanor formas. Men även på en övergripande kognitiv nivå blir vi allt skickligare på att upptäcka sådant i vår omgivning som vi lärt oss fokusera på. Fokus på i detta exempel tacksamhet ökar helt enkelt våra chanser att upptäcka sådant i vår omgivning som vi uppskattar.

Motståndskraft mot svåra händelser

När vi drabbas av smärta, sorg eller kris kommer våra nervsystem att ställa in sig på överlevnad och vi kommer helt i linje med detta att sålla bort intryck som vi bedömer inte hjälper oss överleva (Cozolino, 2014 Porges 2017). Efter den initiala överlevnadsreaktionen behöver vi dock successivt kunna återorientera oss till vanliga livet. Inom bland annat evidensbaserad krishantering betonar man ofta motståndskraft (resiliens) som en faktor som påverkar hur vi reagerar på svåra händelser och hur snabbt vi kan göra detta återvändande. Resiliens kan övas upp (Hedrenius & Johansson, 2013). Emmons forskning stöder att tacksamhet kan vara ett exempel på en sådan sak som stärker vår resiliens och gör det lättare för oss att tåla utmaningar. Daniel Siegel (Siegel, 2016) betonar att hur vår uppmärksamhet riktas kommer att ge avgörande avtryck i våra liv och hjärnor, och att fokus på positiva emotioner kommer att stärka vår resiliens. I många terapiformer använder man detta genom t.ex. att fokusera på att arbeta med de underskott som finns (ex känna samhörighet, glädje, tacksamhet) snarare än att minska överskott (ex mindre stress, nedstämdhet, konflikt). Vilket alltså höjer vår tålighet.

Tacksamhet, uppskattning, vänlighet – en integrerad hjärna

En central del för vår känsloreglering är Orbitofrontal cortex – den del av hjärnan som finns ungefär bakom våra ögonbryn. Denna del av hjärnan hjälper bland annat till att lugna ”känsloalarmcentralen” amygdala som är en del av limbiska systemet. Vid till exempel depression är kopplingarna mellan Orbitofrontal cortex och amygdala svagare, och negativa känslor får då friare spelrum (Cozolino, 2014). Men det är också precis detta område (Orbitofrontal cortex) som stärks vid till exempel Mindfulnessträning eller annan fokuserad uppmärksamhetsträning. När detta område är aktivt har vi förmågan att agera empatiskt och visa vänlighet, omdöme  – och tacksamhet. Intressant nog stärks även samma område av att visa just dessa känslor och beteenden (Siegel, 2010), och därmed även vår förmåga att stå ut med och att reglera svåra känslor. Orbitofrontal cortexs kopplingar till andra delar av hjärnan, samt aktivitetsgrad, är alltså kopplat till hälsa och förmåga att hantera svårigheter. Inom Interpersonell neurobiologi betonas just hur en integrerad hjärna, där olika delar kommunicerar fullt ut är ett tecken på hälsa – och ger motståndskraft vid svåra händelser.

 

Mer om hälsa och neurobiologi

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Tag gärna del av våra utbildningar i Interpersonell Neurobiologi, relationell integration av neurovetenskap. Kom gärna till vår Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, i Göteborg 6/2 eller i Stockholm 21/5 . Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi båda med start i mars 2019.

Samma faktorer är verksamma i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag den i Krishantering och Psykologisk första hjälp i Göteborg den 29/5. Eller i Stockholm den 22/5.

Är du särskilt intresserad av att arbeta med par och vill lära dig mer om Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 4/6. Obs dock dagen har förkunskapskrav.

Parterapi

I våra parrelationer finns en fantastisk källa till att lära in nya mönster som faktiskt kan reparera otrygg anknytning och underlätta integration av hjärnan.  Allt mer forskning visar att goda relationer är något av det mest hälsobringande som finns. Om du är intresserad av att arbeta terapeutiskt med par på ett sätt som ökar hälsa, se gärna vår utbildning om Interpersonell Neurobiologi i parterapi den 1/2 2018.

*Rash, Matsuba, Prkachin: APPLIED PSYCHOLOGY: HEALTH AND WELL-BEING, 2011, 3 (3), 350–369
**Digdon & Koble: APPLIED PSYCHOLOGY: HEALTH AND WELL-BEING, 2011, Volume 3, Issue 2, 193–206