Har du åkt på en höstförkylning än? Eller kanske vanlig känslosmitta?

Vår sociala hjärna är starkt inriktad på visuellt stimuli och är skicklig på att upptäcka känslor i ett ansiktsuttryck. En central roll har amygdala, speciellt i höger hjärnhalva, som larmar när vi ser negativa ansiktsuttryck. 33 millisekunder tar det för denna lilla mandelformade struktur att börja skicka varningssignaler. Amygdala är en kärnformation både i de nätverk som bygger vår sociala hjärna och i vårt rädslosystem, och varnar hela tiden för faror – verkliga som inbillade. I nästa led sker aktivering i höger somato-sensorisk cortex och våra spegelneuron vilket ger oss en impuls att imitera ansiktsuttryck utan att vi är medvetna om det. På så sätt kan vi snabbt “återsmitta” varandra, och därmed även återförstärka känslan hos den andre – vars spegelneuron då kommer att triggas av vår imitation. Denna primära avkodning når inte alltid vårt medvetande man kan däremot snabbt påverka våra emotioner och vårt allmäntillstånd (Cozolino, 2014).

Känslor som cirkulerar mellan oss

Detta sätta att “cirkulera” känlsoupplevelser är dels en byggsten i vårt sociala kontaktmönster och ger oss möjlighet för empatiskt samspel och intoning. Intoning i våra näras känsloliv är faktiskt en grund för att trygg anknytning skall kunna ske. Men när det är negativa känslor som “cirkulerar” kan det bli en stark grogrund för negativ känslosmitta som inte alltid går att sätta fingret på.

Trauma ökar vår sensitivitet och anknytningsmönster påverkar

Människor som har erfarenhet av trauma, till exempel i form av övergrepp, hot eller försummelse utvecklar ofta en hypersensitivitet för negativa ansiktsuttryck och har en tendens att tolka negativa ansiktsuttryck snabbare andra. Personer med borderlinediagnos tolkar snabbare ansikten som negativa, speciellt om de uppvisar avsmak/äckel. En del utvecklar en så tydlig förmåga att tona in på andras känslotillstånd att de beskriver det som en upplevelse av att kunna “läsa tankar” (Cozolino, 2014). Det är i grunden en starkt larmad amygdala som snabbt varnar för fara byggt på tidigare erfarenheter, sanna eller inte.

Vår anknytningsmönster spelar också in för ansiktsavläsning, och forskning visar att personer med ambivalent anknytning fokuserar mer på ansiktsavläsning och reagerar snabbare på negativa ansiktsuttryck, medan personer mer undvikande mönster inte lägger lika mycket uppmärksamhet på just ansiktet men på andra sätt kommer att reagera mer på hotfulla stimuli än andra gör.

Arbetar du med par och är intresserad av hur känslosmitta påverkar i våra förhållanden?

Välkommen till en spännande dag för dig som är intresserad av att arbeta med Interpersonell Neurobiologi parterapi, den 1 februari 2018. Vi pratar om hur våra anknytningsmönster lever i relationer, hur man kan arbeta med att stoppa den negativa “dansen” som ofta uppstår vid konflikter, hur vi arbeta för att lugna och reglera paret för att öppna för kontakt och kommunikation med principer från Interpersonell Neurobiologi.

Visst är det spännande med interpersonell neurobiologi?

Vill du veta mer om Interpersonell Neurobiologi? Tag gärna del av våra utbildningar i Interpersonell Neurobiologi, finns både som specialistkurs med ny kursstart 14 mars 2018 och som inspirationsdag 29/11 öppen för alla. Vi kommer även att se hur relationell integration av neurovetenskap går som  en röd tråd i krishantering och psykologisk första hjälp som ges som endagsutbildning den 15/11. Platser finns kvar – välkommen!

Positiva känslor smittar också!

Se gärna detta klipp som handlar om hur lycka smittar i våra nätverk – både dem i och utanför hjärnan Happiness is Contagious