Tillstånden inom oss är många. De kan växla snabbt och skapa förvirring eller ibland upplevas ha stannat vid ett enda som verkar ha tagit över allt.

Som självkänsla. Dålig sådan. De flesta terapeuter känner igen frågeställningen. Men hur gör man för att, verkligen – bygga trygghet i en otrygg kropp? Vi kommer i två delar belysa hur du kan arbeta med till exempel dålig självkänsla. Eller andra beskyddande tillstånd som ryms i en och samma kropp.

I detta inlägg går vi igenom det viktiga förarbetet i att skilja överlevnad från de vi egentligen är. Vi undersöker underbara ord på c – och ger en praktisk övning på att möta ett inre tillstånd just som en beskyddare, inte en fiende.

Vi utgår som vanligt från Interpersonell neurobiologi, IPNB, som inte är en egen metod utan ett brett fält som ser på samspelet mind – hjärna – relationer. Vi använder tillämpningar från Encounter centered Couples Therapy, anknytningsbaserad parterapi, och Internal Family Systems1, en terapeutisk praktik inriktad på inre anknytning, som får illustrera och ge verktyg.

Följ med på en spännande resa om livskraft, överlevnadsstrategier och inre anknytning. Och låt dig inspireras i klientarbetet eller för det egna livet. I Att ändra klimatet i kroppen – Själv är inte en känsla del 2 bygger sedan vi på detta genom att undersöka hur man kan arbeta med att skapa nya implicita minnen för att ändra känslan av att bo i ens kropp.

Själv. Känsla. Vikten av att ta isär begreppen.

En utgångspunkt som är viktig för vårt arbete här på Psykologi med mera & Parkliniken är att vårt själv och förmågan att uppleva är skild från den känsla vi upplever. Tror vi att det är de samma så kommer vi människor att uppleva en ständig berg-och-dalbana. Och oändligt lidande – där vi inte känner oss bättre än den senast upplevda känslan.

Så steg ett i ditt arbete med självkänsla, eller andra negativa känslotillstånd = ta isär begreppen både för dig själv och med klienten. Själv är en sak. Känslan en annan. Mer om detta nedan.

Vi arbetar med Hedy Schleifers Encounter centered Couples Therapy (ECcT) och en central utgångspunkt är att vi skiljer på vår mänskliga essence och de tillstånd vi kan gå igenom under en dag, en timme ett liv.

Essence finns i många skolor

Ett av skälen till att vi valt att arbeta med just IPNB som röd tråd i allt vårt arbete, och med Encounter centered Couples Therapy som metod, är synsättet på människan som kapabel, och i livslång möjlig rörelse mot hälsa. Samma typ av åtskillnad mellan ett kapabelt, oförstört själv som är centret för upplevande och livskraft hittar vi inom många skilda strömningar.  Dessa har med olika begrepp beskrivit samma sak som Parker Palmer beskriver nedan.

“The winged energy of delight is every child’s birthright” P. Palmer, ur A Hidden Wholeness – The Journey Toward an Undivided Life.

Några andra namn på den oförstörbara livskraften inom oss:

Buddismen – original nature. Kväkarna  – the inner teacher. Encounter centered Couples Therapy – Essence. Internal Family Systems – The Self . Interpersonell Neurobiologi – the Plane of Possibilites eller the Hub.

Lösgör självet från känslan med underbara ord på C

Detta första steg måste göras omutligt. Vi ÄR vår essence, och sedan gör vi saker för att överleva i den relationella värld vi upplevt.

Om man som barn inte – av någon – blir sedd med en blick som speglar det Parker Palmer kallar ”the winged energy of delight” så kommer det överlevnadspåhittiga barnet att hitta på andra smarta sätt att överleva. Men också att bli ensam i sin överlevnad, eftersom att leva i sin essence, eller som vi säger ”hemma hos sig själv”, är grunden för verklig kontakt.

Om din varma blick för din klient eller dig själv gång på gång med en dåres envishet skiljer essence från överlevnad ändrar det allt.  Lek med de underbara engelska orden på C som enligt Internal Family Systems utgör facetter av vårt oförstörbara The Self.

Eller Essence com vi också kallar den oförstörda mänskliga kärnan inom alla:

Connected. Compassion. Courage. Clarity. Calm. Creative. Capable/Confident. Curious.
IPNB skulle även lägga till Conscious.

 

Inom vårt arbete på Psykologi med mera & Parkliniken använder vi oss ofta av en imaginativ och kroppsbaserad metod för att skapa ”essence-bilder” med våra klienter. Vi arbetar alltid fram minst tre, som fungerar som minnesfotografier med varsitt ”flaggnamn” att kunna återvända till för att prata om tillfällen då våra klienter är i sin essens.

Med tydliga bilder och namn på dem är det lätt att känna igen dem när de gång på gång dyker upp och tar plats i livet, och fler och fler bilder skapas som beskriver fler facetter av essence.

För essence knackar alltid på, och vill få ta plats.

Om du ändrar sättet du ser på saker – så ändras de

Kanske tycks det sig ett banalt steg att benämna mänsklig essence, the Self eller vad en vill kalla det. Vad gör det för skillnad för hur man upplever känslan av att bo i sin kropp? Svaret är – det ändrar allt.

Det vi fokuserar på växer, så lyft alltid fram essence så snart det skymtar förbi. Notera när essence glimtar fram, spela tillbaka samtalet, lyft fram det och upplev det igen – för det vi fokuserar på växer. I hjärnan och i livet. Låt det gå från en händelse till en fullt ut kroppslig upplevelse som aktiverar alla minnesbanor och skapar nya möjligheter – mer om detta i del 2 om att arbeta med kroppsklimat och självkänsla.

Att med den eller de metaforer som passar i ditt arbete etablera en distinkt skillnad mellan en kapabel, livskraftig, till och med modig kärna hos din klient till skillnad från de olika tillstånd och överlevnadsstrategier som vi människor så briljant adapterar till, lägger grunden för ett helt annat paradigm än ”du är vad du känner – just nu”. Eller ”du är dina diagnoser”.

Upplever din klient att hen är deprimerad? Eller ”personlighetsstörd”? Hög tid att göra en tydlig åtskillnad mellan grundläggande kapabel livskraft och saker man gör för att överleva på bästa sätt.

Gratulera och tacka ”överlevnadskostymen” – den har inte uppstått för intet

När ni skapat ett handfast språk är att skilja den din klient ÄR från de saker hen känner eller gör för att överleva är det ett bra läge att hylla ”överlevnadskostymen”.

Denna metafor inom Encounter centered Couples Therapy beskriver hur vi gjort det bästa vi kan för att överleva. I vår metod besöker vi ofta en eller ett par bilder från barndomen, och undersöker hur vad barnet fick bestämma sig för att göra för att överleva. Vi kallar det ”the childs decision” och det är ett ömsint sätt att belysa och omfamna de briljanta överlevnadsstrategier vi skapat. Om du blir nyfiken på vårt arbetssätt, se våra kurser för mer info.

Metaforen ”överlevnadskostym” används alltså för de saker vi gör för att överleva. Det kan vara sätt att ”luta” anknytningsmässigt – till exempel att vid konflikt eller kris att dra sig undan, bli kylig och avståndstagande, rationell och instrumentell som den mer undvikande lutningen. Eller att klamra sig fast, kanske anklaga, gå efter, ropa högt efter svar – som i den mer ambivalenta lutningen. Eller allt annat vi gör för att överleva i brist på kontakt.

Alla tillstånd behöver tas om hand.

Beskyddande tillstånd..

Inom Internal Family Systems kallas dessa överlevnadsstrategier för beskyddande delar och inom Encounter centered Coupled Therapy för ”överlevnadskostymen”. Vi har ofta flera överlevnadkraftiga tillstånd som är beredda att ”ta över” för att hjälpa oss överleva på bästa sätt, precis som bilden ovan visar innehåller vi många tillstånd. Inlärda sedan lång, lång tid.

Tillstånd andra och vi själva ofta ogillar och kämpar mot, ofta som till exempel olika facetter av vad som inramas som dålig självkänsla. Som ”den inre kritikern” eller kanske ”stänga av allt”-tillstånden.  Andra klassiska ”dålig självkänsla”-tillstånd skulle kunna vara ”jag förväntar mig inget gott från någon” eller ”jag är inte värd något”.

Inom Internal Family Systems kallar man alltså detta för olika ”delar” av oss, och inom Interpersonell Neurobiologi olika ”tillstånd”. Men konsekvensen är densamma: att dessa beskyddande tillstånd bär en tung börda; att skydda oss från att bli (ännu mer) sårade, kanske lämnade, ensamma.

..som behöver hyllas, inte krigas mot

Förklarar behandlingen skoningslöst krig mot dessa beskyddande tillstånd, som ju bär bördan av att skydda mot den möjliga besvikelsen av att bli illa behandlad  – så brukar dessa beskyddare å sin sida också trappa upp kampen. Den dåliga självkänslan som beskyddande tillstånd blev just ännu mer handlingskraftig.

Oavsett om de kallas överlevnadskostymer eller beskyddande tillstånd är de fenomenala lösningar på just den relationella miljö din klient, eller du själv, erfarit. Och förtjänar att hyllas för allt de bistått med.

Inom Internal Family Systems kallas de att tillstånden (”delarna”) får tillfälle att vittna om vad de getts för ansvar – ofta att beskydda ett yngre och mer sårbart tillstånd.

Det som beteckningen Internal Family Systems syftar på är just en inre familj av tillstånd, och den anknytning och omsorg som finns på insidan mellan the Self och dess tillstånd.

Självledarskap på ett annat sätt – närvaro med sig själv

Använd gärna det du vet om anknytning och tänk in samma kvaliteter mellan mellan the Self, alltså vår essence, och våra många tillstånd. Vi arbetar nämligen här med inre anknytning, att ha hand om olika delar av oss själva. Och att lära våra klienter göra samma.

Så hur kan vi skapa en inre anknytning som är lika trygg och närvarande i det svåra som vi skulle önska att de yttre relationerna fått vara?

I nästa steg kan vi låna ytterligare begrepp från Internal Family Systems, som alltså kallar essence för the Self. Ordet är självledarskap. Det har här inte den betydelse ordet fått inom new public managment, utan handlar om hur ett vårdande och ömsint Self, som karaktäriseras av dess underbara ord på C, kan ta hand om de olika tillstånd som finns inom oss – höra deras behov, visa omsorg om dem och befria dem från ansvaret att stå bakom rodret.Nu är vi långt ifrån en känsla som definierar oss, utan arbetar för att låta denna kapabla, nyfikna, medkännande, modiga, klara, lugna, och kontaktskapande, medvetna tillstånd ta över ledarskapet över de inre tillstånden.

Hjärnträning lik den Mindfulness ger

Detta involverar intensiv kontakt mellan centrala delar av den reglerande hjärnan: prefrontal orbito medial cortex, anterior cingulate cortex, insula (vår inre kroppskarta) är några av de delar som då arbetar i aktivt samspel och kommer att kunna lugna och reglera amygdala och BNST (”den förlängda amydalan” aktiverad vid långvarig oro) på ett medkännande och vänligt sätt.

Samma områden, intressant nog, är precis samma som stärks vid mindfulnessträning.

Det är inte så konstigt när vi ser på hur hjärnan fungerar. Precis samma kvaliteter centrala som i yttre, interpersonell anknytning är centrala här. Just närvaron är central i trygg anknytning, ett närvarande Mindset som kommer att fostra trygg anknytning. Läs mer om Mindset och anknytning i Trygg anknytning är mycket mer än en relation.

Att vara närvarande med det tillstånd som just nu knackar på, att tåla, att visa vänlighet, omsorg. Detta är kärnan i den inre anknytningen.

De olika tillstånden/delarna inom oss kan ha olika åldrar och målet är, lånat från Internal Family Systems – att the Self tar hand om alla tillstånd. Se längst ned för en introfilm om IFS.

När ns inre Self eller essence återtar rodret lyfts bördan från de tillstånd som fått olyckliga roller som beskyddare. Dessa tillstånd, eller delar som man säger i IFS, försvinner inte – de är del av vår fysiologi. Men dessa kan få gå tillbaka till sina naturligt värdefulla uppgifter, och inte ansvara för att hela systemet skall överleva.

Steg för steg från att vara ett tillstånd  – till att vara den som tar hand om det

Detta sammanfattar de steg vi beskrivit ovan.

  • Skilj på själv och känsla. Skapa ett språk, bilder, kroppsligt upplevda skillnader mellan att vara ”hemma hos sig själv” å ena sidan och att å andra sidan vara i överlevarläge.
  • Uppmärksamhetsodla. Notera varje gång essence/the Self eller vad du kallar det dyker upp. Uppmärksamma, betona, återupplev, tillsammans med din klient. Det vi fokuserar på växer direkt p.g.a. stabila biokemiska processer i hjärnan. Detta är samma fenomen vi skall återbesöka i kommande inlägg Själv är inte en känsla del 2 – om att ändra känslan av att bo i ens kropp.
  • Tacka överlevnadstillstånden för hjälpen. De är inte ”hittepå” för att vi är dumma, de är klipska, smarta, kreativa sätt att överleva i värld som upplevs farlig eller osäker.
  • Vilket uppdrag har tillståndet fått? Undersök den ”börda” dessa tillstånd har att bära. Vad de beskyddar? Sedan hur länge? Svaret kommer att vara tydligare än du tror.
  • Inre anknytning. Uppmuntra essens. Eller om du vill kalla det självledarskap. Att med trygg närvaro lyssna på, utforska, och ära varje tillstånd för dess klokhet och bidrag till överlevnad. Tänk samma principer som i anknytning, fast på insidan.

Övning – att välkomna ett tillstånd

Här är en enkel övning för att fånga upp och välkomna ett tillstånd med mjuk inre anknytning.

  • lägg handen på den del av kroppen där just detta tillstånd, kanske den dåliga ”självkänslan” dyker upp som tydligast
  • ge det rymd och lyft att ta plats, t.ex. genom mindfulnesstekniken att andas in till denna punkt eller föreställa dig att rymd omger stället.
  • jobba med andning, sänk tempot, låt det ta plats.
  • Om en våg av känslor kommer, rama in dem som just en våg – den ökar, kulminerar och avtar
  • arbeta med beskrivande-läge (höger modalitet) och utforska:
    • Hur känns det i kroppen?
    • Hur gammalt är detta tillstånd?
    • Vad vill det att du skall veta?
    • Vad behöver det?
    • Vad hade detta tillstånd velat göra om det inte haft bördan av att beskydda systemet?
  • indirekt har nu flera viktiga essence/inre anknytnings-kvaliteter aktiverats; att lyssna, lära sig om, nära och ära tillståndet.
  • gå tillbaka till utgångspunkten, hur känns det nu där det kändes som starkast i kroppen förut? Beskriv, notera. Genom att återvända till utgångsläget följer du kedjan från minnesrekonsolidering:Identify, Calm/Connect (här genom inre anknytning), Exchange, läs gärna mer om minnesrekonsolidering i behandling.

Vi älskar relationell neurobiologi

Orsaken är just att synsättet frigör kapacitet och ser till funktion istället för dysfunktion.

Om du delar vår kärlek, eller är nyfiken på mer – kom till oss i vår och upplev mer. Vid kvarstående restriktioner ges möjlighet att delta online vid samtliga nedanstående tillfällen.

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Kom gärna till vår Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, ges ibland i Göteborg, ibland online och då och då Stockholm. Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla i Interpersonell neurobiologi fördjupning, och specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi.

Samma faktorer och tekniker är verksamma i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag  i Krishantering och Psykologisk första hjälp Göteborg. Finns i tre inspirerande delar.

Introduktion till Internal Family Systems

I detta klipp ser du Dick Schwartz, grundare till Internal Family Systems, presentera grunderna. OBS att det som Internal Family Systems kallar ”parts”/delar är samma sak som IPNB kallar ”states”/tillstånd.

 

1, läs mer om Internal Family Systems på deras hemsida. Där finns forskningslänkar och fler videoresurser.