Om interoception i terapi, ledarskap och andra relationer

Vi har en del av vårt nervsystem i huvudet, och det är detta vi ofta refererar till när vi pratar om hjärnan. Och en annan, minst lika viktig, del är det komplexa nätverk av neuron som integrerar våra inre organ, hud, sensoriska system och som kontinuerligt sänder information om tillståndet i och runt våra kroppar.

Denna ström av information bildar en sorts matris för att hur vi tolkar och interagerar med andra – och med vår inre värld.

Vi talar om den förkroppsligade hjärnan, the embodied brain, som man kallar den i Interpersonell Neurobiologi. Den som kopplar ihop “hjärtat” och “huvudet”. De är delar av samma system och arbetar ihop och inte som motpoler som ibland sägs.

Läs om hur interoceptionen, det den förkroppsligade hjärnan förmedlar –  kan bli din eller din klients väg till att uppleva livet, kroppen, världen och sina relationer fullt ut.

Nedan följer del 1 och del 2 i kartan för att undersöka och arbeta med interoception i terapi och i livet. Och svaret på varför att öva kroppsmedvetenhet leder till mer medkänsla.

Att öva sin intuition, alltså hur vi tar hand om vår interoception, är också ett av de nio övningsområdena i trygg anknytning. Här fördjupar vi hur detta kan göras.

Det märks mest när det inte funkar

Interoception, ett mer vetenskapligt ord för intuition, hjärtats vilja eller magkänsla, är alltså strömmen av upplevelser från kroppen och dess sensoriska organ. Interoceptionen hjälper oss i sin tur att reglera våra relationella och kroppsliga behov. Interoception hjälper oss även reglera det som kallas proprioception – hur vi rör oss i förhållande till andra kroppar, föremål eller spatial omgivning.  Den inre känsla för var vi är i vårt inre är alltså basen för att avgöra hur vi skall navigera vår kropp i det yttre.

Genom ett komplext finlir av neuronal signalering avgörs, ofta utan vårt medvetande, hur vi smidigast kan navigera oss i världen. Vi märker kanske inte av att det pågår förrän det fallerar, vi stöter in i en dörrpost, slår i knäet när vi hoppar på cykeln, fast att vi gjort samma sak tusen gånger innan utan problem.

Eller – som efter trauma – känner oss antingen avtrubbade från eller översvämmade av känslor och förnimmelser. Både avstängningen och översvämningen är tillstånd där vi påverkas av hur interoceptionen tas till vara och vilken roll vi ger magkänslan.

Se gärna filmen nedan, där interoception förklaras på ett lättfattligt sätt. Eller läs Daniel Siegels artikel Science Says: Listen to Your Gut där samma processer beskrivs, kopplat till hjärnforskning.

Insula – hjärnans kroppskarta. Hit sänds mag- och hjärtkänslan.

Och här blir den basen för andra känslor.

Interoception är alltså hur vi uppfattar sensationer inifrån kroppen, fysiologiska sensationer som hjärtrytm, andning, temperatur och mättnad. Interoception påverkar även det autonoma nervsystemets aktivitet, och hur vår skiftande fysiologi blir basen för olika känslor beroende på om vi känner säkerhet, hot eller livsfara. Detta har vi bland annat beskrivit i Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras – och hur man tydligast märker om någon är trygg.

Forskning visar att “interoceptiv medvetenhet” har en integrerande roll för väva samman kroppsliga sensationer, kognitiva processer och känslomässig medvetenhet. Och att den är betydelsefull för emotionell reglering, medkänsla och upplevelsen av att vara “livs levande”.

Kroppsliga sensationer sänds inte, som man tidigare trodde, direkt till somatosensorisk cortex för samordning. Interoceptionens information sänds istället först till en djupt liggande del av hjärnan – ibland kallad den femte loben: insulan.

I insulan skapas en sorts kroppslig karta över vårt tillstånd just nu. Insulan tar emot, via både snabba och myeliniserade neuronala nätverk, liksom långsamma, äldre och icke-myeliniserade nätverk, information om vårt komplexa inre tillstånd just nu.

Insulan ställer snabbt om sig efter vad som uppfattas från kroppen just nu, och är även styrd av förväntan.

Det är denna del av hjärnan som till och med kan “förutse” nästa del av vad som skall hända i intonade relationer. Detta kallas för “forecasting” och är ett steg längre än att “bara” spegla vad någon annan känner, något insulan också gör. Vid “forecasting” förutsäger aktiviteten i insulan det som inom 1-2 sekunder skall ske i den andres hjärna. Läs om braincoupling och forecasting i Synkroni mellan hjärnor – hur anknytning och inlärning hör ihop.

Och läs gärna mer om insulan i A Small Part of the Brain, and Its Profound Effects.

Interoceptiv medvetenhet är att att ta hänsyn till “magkänslan” så att den blir tillgänglig för oss.  All magkänsla behöver inte ageras på. Men utan att vi blir dess slav eller förmyndare, har vi mycket att vinna på att ta tillvara och förvalta dess visdom. Se gärna How Interoception is linked to Embodied awareness om betydelsen av detta.

Medvetenhet om den egna kroppens tillstånd är avgörande för medkänsla

Men hur kopplar detta till medkänsla, känsloreglering, att kunna använda sin intuitiva magkänsla utan att “drabbas” av den?

Jo, de känslor vi uppfattar att vi har kan förstås som en konsekvens av det interoceptiva tillstånd vi just nu uppfattar från vår kropp. Denna reaktion sker på insulans bakre sida, och dess främre del kommer att spegla detta som en känsla.

Såhär säger dr Arthur D. Craig , forskare vid Neurological Institute in Phoenixom vikten av att göra bruk av insulans informationsmatris (fritt översatt):

…kroppsliga tillstånd och sensationer (som syns i bakre/undre delen av insulan, övers. anmärkn.) omvandlas till sociala känslor. En obehaglig smak upplevs i frontala inuslan som äckel, och på samma plats blir en behaglig beröring från en älskad som njutbar. Frontala insulan är basen för kärlek, hat, tacksamhet, bitterhet, självförtroende, genans, tillit eller misstro, empati och förakt, gillande och underkännande, stolthet och förödmjukelse, uppriktighet och bedräglighet, gottgörelse och skuld”.

Så spännande! Komplexa känslor börjar alltså, rent konkret, i den egna kroppens fysiologiska tillstånd – som kroppssensationer.

Och avgörande för hur vi förhåller oss till världen är alltså hur vi förvaltar informationen om våra kroppssensationer. Läs gärna mer om denna spännande forskning i Visceral Influences on Brain and Behavior.

Gå mot eller bort ifrån?

Det är alltså i insulan som kroppssensationer först tas om hand och så blir till känslor. Som i sin tur sätter igång komplexa motoriska och narrativa associationer hos oss utifrån vad vi lärt oss om denna känsla.

Skall vi gå mot eller bort från världen med denna känsla? På många sätt är känslor “riktningstagare” för oss, beroende på våra tidigare inlärning och instinkter. Känslorna är en hjälp för oss att orientera oss mot eller bort från fara och säkerhet.

Läs gärna mer i om minnesrekonsolidering om känslornas “motoriska”  budskap till oss.

Och, det mest avgörande, fortsatt fritt översatt från dr Arthur D. Craig:Människor som är starka på att läsa av sina kroppssensationer – t.ex. en snabbare hjärtslag, rodnad, långsammare andning etc. – får högre värden på tester av medkänsla.”

Att “lita på sin magkänsla” används ofta i vardagligt tal och används bland annat för att beskriva intuition, instinkt, “icke-rationella” beslut men är alltså en väg till att träna medkänsla. Medkänsla är en komplex yttring av både resonans med den inre kroppskartan av sensationer, den känsla det ger oss. Och, för att det skall föra över till medkänsla, den pre-frontalt baserade förmågan att skilja på mina och dina känslor och behov. Ännu ett av de nio övningsområdena i trygg anknytning.

Vänner – inte antagonister.

Mag- eller hjärtkänslan kan vara ett minne

För nu kommer vi till finliret som gör det så makalöst spännande. Vår “magkänsla” eller vad “hjärtat säger” kan vara lika mycket en reaktion på en här och nu-situation som ett minne från förr. Visheten att veta skillnaden är det som avgör hur vi har bäst nytta av att agera: minnen bör förvaltas och äras för den klokskap de för med sig och kan ha central information att erbjuda för beslutsfattande. Och de kan påminna om en nu svunnen fara, om de går på “tomgång”, och är triggade fast att faran är över.

Såhär börjar det

Ett yttre eller inre stimuli, ofta utanför vårt medvetande, drar igång en reaktionskedja som försätter vår kropp i optimal beredskap för att klara utmaningen just nu. Det kan handla om det som faktiskt händer nu. Och, det kan även vara ett minne från förr, ett så kallat implicit minne. Ett implicit minne är ett kropps- och känslobaserat minne, som sakar tidsflagg och därför upplevs som att det händer nu.

Detta är, i sin råaste form, hur trauma och andra tidigare inlärningar, ställer in vår kropp på bästa möjliga överlevnad utifrån vad interoceptionen har förmedlat. Men det finns en risk att det går på “tomgång”. Dvs faran finns inte här och nu, men en trigger som påminner om faran har påverkat interoceptionen – och framkallat ett kroppsligt minne av tillståndet.

Nu händer det spännande saker

På grund av vår överlevnadskraftiga reaktivitet så kommer vi att “hoppa över” steget att med aktiverad pre-frontal cortex “värdera” om detta är ett minne eller en reaktion på reell fara. Vi går på briljant överlevnadsimpuls! Så smart. Kroppen ställs in för optimal överlevnad, och röd eller svart stress kanske aktiveras. Och så smärtsamt om det får oss att göra samma sak igen och igen fast att faran egentligen är över.

En aktiverad pre-frontal cortex hjälper oss att skilja på rädsla som kommer från dåtid och nutid, det är också ett av de nio övningsområdena i trygg anknytning, precis som att öva sin intuition är.

Del 1  – att bli vän med magkänslan. Undersök tillståndet i fyra delar

Nu är vi inne på vad vi kan göra för att stärka den interoceptiva medvetenheten. Börja med att i ditt klientarbete, eller i din egen medvetenhet, skilja på en känsla och ett kroppsligt tillstånd – de hänger ihop, men är inte desamma. Som grundläggande mindset utgår vi ifrån att varje tillstånd har sin funktion. Och glömmer inte att de även kan gå på tomgång.

Att som terapeut eller ledare, eller i andra relationellt asymmetriska relationer, kunna uppleva och tåla den egna kroppens reaktioner före handling, har visat sig avgörande för framgång. Visst, dina medarbetare kanske gör som du säger ändå, men litar de på dig? Detta är skillnaden mellan att vara chef eller ledare, och beskrivs fint i Daniel Goleman och Daniel Siegels filmklipp som du finner här.

Dessa delar kan vi ta isär för att komma nära introceptionen, bortom den verbala “förklaringen” av den. Ett tillstånd i vår kropp, oavsett om det är ett minne eller en reaktion på något som verkligen finns här och nu, består av minst fyra delar:

Kroppsliga sensationer

Dessa är basen för vår interoception, strömmen av information till insula. Stanna i denna del endast i det beskrivande, när den utforskas. Stanna med upplevelsen, bara notera eller – t.ex. i terapi – fokusera på att beskriva och utforska om det pirrar, darrar, domnar, bubblar, stinger, hettar, kyler, trubbar av etc.

Varje tendens att istället “förklara” det som sker är ett uttryck för vår hjärnas starka vilja att finna mening och syfte bakom allt vi gör. En elegant förmåga, som dock kan hålla fast oss i ett narrativ som återskapar sig själv , som t.ex. “jag måste bli arg, annars lyssnar ingen på mig” eller “det finns ingen hjälp för mig att få”.

Detta är sätt att för oss att försöka göra oss själva begripliga, som är en elegant “vänsterdomänsk” funktion i hjärnan.  Det är trygghetsskapande att veta vad ett tillstånd beror på, men det kan också vara en osanning som upprätthåller en oro på tomgång.

I utforskande av kroppsliga sensationer är mindfulness på ett formellt eller vardagligt och icke-formaliserat sätt en fantastisk möjliggörare.

Känslan

Känslan vi uppfattar är en kombination av en mer eller mindre medveten upplevelse av det som pågår i främre delen av insula och hur vi tolkar detta utifrån våra erfarenheter. Till stor del är alltså känslan en tolkning våra kroppsliga sensationer just nu.

Känslan kan behöva sättas ord på, men får sin innebörd och fyllighet från steget ovan.

Att fråga “varför blev du arg?”, lockar mer troligt fram ett förklarade narrativ som gärna vill begripliggöra vad som sker, men kanske inte rymmer all sanning.

Fråga istället: “Hur gammal är den känslan du har just nu?” eller “Vad längtar denna känsla efter?” Eller lägg handen där känslan känns som mest just nu i kroppen. Prova kanske att “andas” mentalt direkt till den delen, ge den rymd och utrymme. Att vi vill bort från obehagliga känslor och hålla kvar positiva är en del av vår eviga brottningsmatch. Prova att göra tvärtom – säg aktiva “ja” till känslan, bjud in den som en välkommen gäst. Stanna med den för att utforska den.

Detta kan leda till helt nya erfarenheter och kopplingar, och bredare och mer hälsoinriktade narrativ.

Motoriska impulser

Varje tillstånd kopplar till en impuls som till dels är styrt av vårt autonoma nervsystem. Utforska impulsen i kroppen, notera och förstärk medvetenhet om t.ex. en hand som viftar bort, en lutning framåt eller att kroppen säckar samman. Att ta in och utforska, på ett icke-dömande sätt, vilka impulser ett visst tillstånd ger oss är en nyckel till arbete med kroppsmedveten terapi.

Undersök vad kroppen vill. Stanna, dra sig tillbaka, gå framåt, hålla sig fast? Allt detta är inlagrat i vår procedurala minnesbank och kan likaväl som en reaktion på något här och nu vara ett minne.

Inom sensorimotorisk terapi, en kroppsinriktad terapiform, intresserar man sig mycket för “de ofullbordade rörelserna”, speciellt efter trauma.

Den lilla gest som handen gör i detta tillstånd, vad händer om den lyfts fram och förstärks? Upprepas? Får bli medveten och ta plats? Notera vad som händer då, hur påverkar detta de andra delarna av tillståndet?

Läs gärna även mer om vilka kroppsrörelser vi uppfattar som säkra i Är världen säker? Einstein och anknytningsforskningen om hur svaret påverkar oss.

Perception

Vad uppfattar klienten, eller du själv, av världen utanför, och den egna kroppen just nu?  Ett tillstånd förstärker gärna sig självt: ett tillstånd av hot eller till och med livsfara, ställer elegant in vår perception på att uppfatta just hot omkring oss, och inom oss. Det där pirret i magen blev just mer obehagligt.

Pro-sociala tillstånd däremot, vidgar bokstavligen vår perception och gör oss mer kreativa, som Barbara Fredrickson har beskrivit i sin forskning, läs mer i Positiva känslor förbättrar vår förmåga att se sammanhang, känna tillit, klara prov – och våra relationer.

Arbetar du med minnesrekonsolidering är det sista steget avgörande – du behöver kunna avgöra vad klienten just ju uppfattar av världen, t.ex. i form av tecken på säkerhet och trygghet, inte bara vad som faktiskt finns där.

Nästa steg är att locka till att uppmärksamma din klient vad hen är uppmärksam på. Och att sedan för tillbaka till här och nu. I nuet finns sällan verklig fara och kroppen får en paus från försvar, och utrymme att läka. Att återvända till här och nu för att skapa lugn använder vi aktivt i såväl minnesrekonsolidering som krishantering.

Alla fyra påverkar varandra

Det magiska med att ta isär tillstånd på detta sätt är dels att göra det tillgängligt bortanför ordens förklarande och sammanhangsskapande, men även insikten i att kroppsliga sensationer, känslor, motoriska impulser och perception alla påverkar varandra kontinuerligt.

Ändras t.ex. något i vår perception – helt plötsligt kunde ett tecken på trygghet kanske tas in – ja, då ändras direkt vår interoception.

Del 2 – att bli vän med magkänslan. Träna interoception steg för steg

Stegen nedan är ett sätt att fortsätta öva medvetenhet om tillståndets olika delar del för del. En känsla skall ges en fysiologisk bas, annars är det bara en tanke. Steg för steg bygger vi mot att kunna reglera känslor och behov.

Denna matris är en övning av interoception steg för steg och målet är att vid reaktiva känslor kunna gå igenom en nyfiken “interoceptionsskanning”. Att stanna med, och tåla, är det vi kallar för att arbeta med Toleransfönstret och för att kunna ha nytta av det är steget innan att alls bli medveten om vad som händer i våra kroppar.

Se gärna denna enkla och inspirerande film, How to teach interoception, där dessa principer beskrivs mer ingående. Här får du kartan som beskrivs i klippet:

  1. Kroppsmedvetenhet – börja med enkelhet i en kroppsdel. Medvetenhet om handen, foten, knäet just nu. Gå vidare till kroppsmedvetenhet i rörelse – rörelsen i ett tillstånd. Notera hur den känns, i olika delar?
  2. Introducera ett kroppsbaserat språk – med ord som beskriver, inte förklarar.
  3. Öva medvetenhet om känslor som enkelt kan uppfattas: börja gärna med kyla, värme, tryck.
  4. Träna det beskrivande språket även här, oavsett om det är skrivet, talat, kroppsligt eller tyst inre språk
  5. När känslor beskrivs – ta fram den interoceptiva delen av dem. Hur och var i kroppen känns det vi kallar ilska.
  6. Medvetandegör hur vår omgivning och våra relationer hela tiden påverkar vårt tillstånd. Ett tillstånd är färskvara.
  7. Själv-reglering bygger på att alla steg ovan är tränade – hur tar man hand om sig i varje tillstånd? Fråga – vad behöver detta tillstånd?

Nyfiken på mer? Välkommen till oss

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 30/9 i Göteborg. Att använda interoception för att föra tillbaka till trygghet högrelevant i psykologisk första hjälpen, välkommen på Krishantering och Psykologisk första hjälp 9/9 i Göteborg.

För alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, startar 23 mars 2021 och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi startar 2 mars 2021.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 20/10. Obs att dagen har förkunskapskrav.

Encounter centered Couples Therapy

Vi arbetar med Hedy Schleifers fantastiska parterapiparadigm Encounter centered Couples Therapy.  Välkommen till en spännande resa med Encounter centered Couples Therapy del 1 – att bygga grunden – start 30 nov och Encounter centered Couples Therapy del 2 – att guida genom utmaningar – start 1 feb 2021

Här är interoception och arbetet med tillståndsreglering helt levande i rummet.

Läs gärna mer om Encounter centered Couples Therapy på Parklinikens sida.