I flertalet behandlingar för t.ex. trauma,  stress, depression och låg självkänsla ingår att motivera till social kontakt och arbeta med att öka relationell förmåga hos våra klienter. Parallellt med att ohälsotalen ökar epidemiskt ser man en allt tydligare drag av individualism och ensamhet i dagens samhälle. Finns det en koppling?

Sverige – ett extremt land.World value surveys Ronald Ingleharts “Cultural evolution” (se bild) placeras länderna på två axlar utifrån resultat på en samling frågor som ställts till invånare. Den undre axeln visar synen på livet i en rangordning från ren överlevnad till livskvalitet, tillit och självförverkligande/individualism. Ju längre högerut ett land placerar sig, desto viktigare är individens frihet. Den vänstra axeln mäter traditionella värderingar där religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter hamnar långt ned och sekulära, rationella, hamnar högre upp på skalan. Som syns på bilden är Sverige i det övre högra hörnet, det enskilda land som har högst betoning på individualism i kombination med mest sekulära värderingar. Enligt Eurostat har vi störst andel ensamhushåll inom EU – idag är ensamhushållet den vanligaste boendeformen i Sverige. Över 1,5 miljoner hushåll består av en person. Det är runt 40 procent av alla hushåll, enligt SCB.

Psykisk ohälsa rusar i höjden

I flertalet av länder ökar sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa drastiskt. I Sverige är psykisk ohälsa den klart vanligaste sjukskrivningsorsaken. Orsakerna bakom är komplexa och gå inte att förklara med en enda bakomliggande orsak, men allt oftare diskuteras det möjliga sambandet mellan ökande ensamhet i vår del av världen och förändringar i social kontext.

I denna artikel från i Psychology Today (juli 2017)  Is an Increase in Individualism Damaging Our Mental Health? av Rob Whitley, Ph.D. och assisterande professor i psykiatri, diskuteras just det möjliga sambandet mellan ökande psykisk ohälsa och ökande individualismen.  Artikeln utgår från amerikanska förhållanden men utifrån Sveriges placering på kulturkartan kan vi tänka oss att det är minst lika relevant här. Till exempel vet vi att självmord är mindre förekommande hos personer med upplevelse av fungerande nätverk och att tillfrisknade från trauma faciliteras av fungerande relationer.

Vårt behov av kontakt

Som däggdjur är vi människor beroende av att uppleva kontakt med andra. Att aktivera anknytningssystemet hos personer som drabbats av kris eller stark stress är en av de mest effektiva skadeförebyggande interventionerna som också används systematiskt i som bygger på evidensbaserad grund.

Inom Interpersonell neurobiologi är just anknytningsmönster och vårt behov av kontakt för att kunna reglera starka känslor eller stress en av de röda trådarna. Dagens samhälle där naturliga kontaktytor kan saknas ställer nya krav på psykologisk behandling och att som terapeut  hjälpa klienten att skapa positiv kontakt med såväl sin terapeut som med andra  personer är en av de starkaste common factors som finns inom psykologisk behandling.

Nyfiken? Välkommen på någon av våra utbildningar i Krishantering eller Interpersonell Neurobiologi – inspirationsdag.