När är du? Tidsfrågan som skiftar sättet vi är

När är du just nu? Svaret på frågan ger skillnaden på ett vandrande och ett fritt mind*.

Det kan även skifta riktningen på traumabehandling – och hur hjärnan, våra relationer och nervsystemet reparerar sig.

Närvaro är grundinterventionen i allt vårt arbete med par och individuella kontakter, och utbildningar på Psykologi med mera. Inspireras här med oss i effekterna av denna kraftfulla intervention.

Det handlar om mind – som har flera olika facetter*. Den mest lättbeskrivna och kraftfulla kan vara att dit uppmärksamhet går sker tillväxt, denna mind-burna aktivitet kan skriva om kommunikationsbanorna i hjärnan. Läs gärna mer i noterna för att djupdyka i den fylliga definitionen av mind.

Eller håll lätt i definitionen och häng med ändå. Vi börjar med närvarons betydelse i traumaarbetet.

Trauma – är det dåtiden eller nutiden som är problemet?

I Bessel Van der Kolks fantastiska bok ”Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma” beskrivs dessa två – ibland kolliderande – sätt att adressera trauma**. Vid traumaarbete är svaret på dessa frågor fundamentalt och ger två helt olika riktningar:

• Är det en eller flera händelser, skeenden eller relationer i det förflutna som orsakar lidande idag?
• Eller består traumat av den utmaning det skapar för oss att vara just här och nu, närvarande i våra kroppar – där det finns luft att andas och – oftast – är säkert att vara?

I det kroppsbaserade arbetet med trauma är svaret ”ja” på punkt två. Trauma är inte händelserna, det är hur de ekar i kropp och mind och därmed hindrar din klient från att vara fullt närvarande i nuet.

All kroppsbaserad traumabehandling börjar därför med närvaroträning.

I kropp, hjärna, relationer och mind*.

Traumaläkningen ligger inte i berättelsen

I kroppsbaserat traumaarbete, som exempelvis Peter Levines metod Somatic Experiencing (SE), definieras trauma som implicita minnen och ”ekon” i form av beteendeimpulser som lever kvar i kroppen och i nervsystemet. Kropp och mind signalerar att det är skrämmande eller farligt att befinna sig i nuet trots att det värsta faktiskt, för det mesta, redan har hänt.

Med hjälp av att arbeta med ett närvarande mind, som kan reglera kropp och hjärna, kan vi skifta sättet nervsystemet reagerar på ”ekot” från det förflutna och hjälpa din klient – och dig – att inte fastna i berättelsen. Ett närvarande mindset gör dessutom mer än så – det möjliggör trygg anknytning.

”Don’t chase the story”,  Peter Levine

Berättelsen om traumat kan gå på ”repeat” utan att läkning sker. Det beror bland annat på att minnesrekonsolidering – att installera trygghet i otrygga minnen – kräver en kropp och ett mind som kan vara här och nu. Och att kroppen kan koda in och uppleva den säkerhet som finns nu. Mer om detta nedan.

Främling överallt

Knackningen från det förflutna – som vågorna av implicita minnen utan tidsflagga utgör – utmanar vår kropp/hjärna, relationer och mind just från att vara närvarande med det som sker just nu.  Många traumadrabbade beskriver det som en hinna mellan sig själv och omvärlden – och en ständig känsla av att inte vara säker, eller hemma i, sin egen kropp.**

På så sätt, menar Bessel van der Kolk, kan ett helt liv flyta förbi då den traumadrabbade känner sig som en främling som tittar på livet som från sidan, ständigt utanför – medan partner, familj, barn och kollegor lever sitt liv.** Svårigheten att vara livs levande i nuet kan till och med kan få oss att söka oss tillbaka till traumaliknande upplevelser:

”When you can´t be fully here, you go to the places where you did feel alive – even if those places are filled with horror and misery”, Bessel van der Kolk**

En traumatiserad klient behöver hjälp med att leva fullt ut i nuet. Bessel van der Kolk menar att desensibilisering som metod kan har en plats i traumabehandling för att göra oss mindre reaktiva. Och först måste vi ta kurs i arbetet med att hjälpa klienten bli närvarande i sitt vardagliga liv – med vänner, familj, barn, kollegor. Annars kommer själva livet att passera förbi med en känsla av främlingskap.

Därför börjar kroppsbaserat traumaarbete alltid med att skapa närvaromedvetenhet.

När är du? Olika sätt att tidsresa

Låt oss ta ett steg tillbaka och se den stora bilden, innan vi återgår till implicita minnen och trauma.

Vårt mind* är ett svåröversatt begrepp som har en specifik definition inom Interpersonell Neurobiologi. Mind är vare sig samma sak som hjärnans aktivitet eller våra tankar – utan både uppstår ur våra kroppar, relationer och hjärnor och reglerar dem.

Och det är funktionellt att vårt mind kan vandra och samtidigt påverka våra kroppar och relationer. Skillnaden är om du – eller klienten – kan vara närvarande med i nuet, i kroppen – och vara medveten om att ens mind samtidigt reser i tidsåldrar. De olika tidernas inverkan på oss beskrivs i den temporala integrationen – ett av de nio integrationsområdena i IPNB.

Vår kapacitet att mindvandra fyller dessutom en livsviktig funktion – att kunna förutse både social och fysisk fara. Utan ett vandrade mind som med kvantfysisk hastighet rör sig mellan alla tidsåldrar – då, nu sen – skulle vi missa viktiga faror. Som att inte vara socialt med i vår grupp eller att hotas av ett överfall.

Mind är alltså gjort för att kunna vandra. Och ändå behöver vi öva oss att pausa från vandring. Inom Interpersonell Neurobiologi skiljer vi på två sätt vårt mind kan vandra genom olika tidsåldrar på – som ger olika effekt på vår hälsa – mindwandering eller mindfreeing. Se gärna klippet nedan med Daniel Siegel där han beskriver skillnaden.

Mindwandering

Mindwandering eller ”mentala orosresor” som vi brukar kalla dem, sker när vårt mind hoppar eller vandrar runt i dåtid eller i möjlig framtid. Ett vardagsexempel är när du funderar på kvällens middag eller oroar dig över morgondagens måsten medan du på förmiddagsrasten dricker kaffe i solen.

Det som ofta händer är att vi konsoliderar otrygga minnen med våra orosresor – vi besöker minnen lagrade i kropp och hjärna – oftast utan att vara närvarande fullt ut.

Vi återkallar det oroliga minnet, drar igång oro i kroppen och lagrar i och med det in det på nytt i hjärnan med den känslomässiga ”biokemin” från kroppens just då befintliga tillstånd. Oro och obehag både väcks upp av besöket i minnet och kodas in på nytt i minnet – i och med att själva återkallandet av minnet öppnar det för påverkan.

Samma funktion alltså som via minnesrekonsolidering – varje gång vi minns ett minne lagras det in på nytt. Fast i orosresor gör vi det utan att känslan i minnet ändras – den återinlagras bara eller till och med förstärks genom ”orosbesöket”.

Allt beror på vilket tillstånd kroppen är i när mind vandrar.

 

Mindfreeing

Mindfreeing är en aspekt av mentala tidsresor, ett av de nio övningsområdena för trygg anknytning. Det är ett sätt att riktat bejaka vårt minds önskan om att röra sig mellan tider.

Det är när du – eller din klient – med en medveten riktning – samtidigt med förankring i kroppen här och nu – besöker bilder och teman från dåtid och framtid. Att besöka en bild av något som varit eller som kan bli är väsensskilt från våra orosresor.

I Mindfreeing besöker vi dessa bilder samtidigt som du/din klient är medveten om var ni är  – just i nuet. Att dricka kaffe och känna de varma solstrålarna på kinden. Solen får dig att minnas en resa till Sydamerika för flera år sedan samtidigt som du kan medvetet växla mellan att återbesöka bilder av en nylig konflikt med din partner.

Detta är grunden i att ändra känslorna i din implicita bank av minnesmosaik. Mer om det nedan.

Genom sättet vi besöker våra olika tider och bilder, kan vi skriva om vår egen berättelse, vårt narrativ – ett av de nio integrationsområdena i IPNB – och återfå känslan av att vara en aktiva agent i livet, inte en passiv uppläsare av en färdig berättelse.

Lika aktuellt vid traumaarbete som i att leva livet fullt ut.

Effekterna är stora av närvaro

Mindfulness har en starkt bevisad effekt på plasticiteten i välbefinnande, traumatillfrisknande och stressreglering.*** Ändå kan det vara så svårt att hitta regelbundenhet.

Forskning visar att det är förknippat med ett starkare belöningssystem att bli direkt reaktiv – medan att hänga i den medvetna fokuseringen ger stora effekter först litet längre fram – precis som med kroppslig träning****.

Närvaroträning kan skifta hela din praktik – och kräver som sagt lite tålamod.

Att ta hjälp av psykoedukation, skräddarsydd ”making sense” för just din klient, för att skapa motivation, kan vara en av möjliggörarna för att få igång denna regelbundenhet. Koppla ihop hjärnans belöningssystem redan från start med de långsiktiga fördelarna av en regelbunden mindfulnesspraktik – genom att förutom smältbar fakta ge tydliga, sinnliga och sensationsburna bilder av hur ett liv med mer närvaro ser ut.

Vi på Psykologi med mera jobbar dagligen med närvaro, både i arbetet med våra klienter under terapisessionerna, och också som ett sätt att reglera och integrera våra egna känslor, reaktioner och liv.

Vi återvänder ofta till hur grundaren av den relationella och anknytningsbaserade parterapin Encounter centered Couples Therapy, som vi arbetar utifrån, uttrycker det:

”Presence is the intervention”. Hedy Schleifer

Att jympa närvaro leder till ökad hälsa

I studier har man också funnit en korrelation mellan närvaro och lycka som visar att det är just själva närvaron som leder till lycka.*  Genom att befinna oss i stunden hjälper vi våra system på vägen i deras redan befintliga lutning mot hälsa.

Mindwandering kan leda till minskad lycka i den subjektiva livsupplevelsen och även i våra celler. Mindwandering ger lägre nivåer av telomeras, som påverkar våra kromosomändar, som har stor betydelse för vår resiliens.******* En regelbunden närvaropraktik ökar faktiskt längden på våra telomerer, vilket är en biomarkör för hälsa och förlängd livslängd.****, *****

De två avgörande skillnaderna mellan dessa mind-tillstånd av mindwandering eller mindfreeing är alltså:

”När är du?”

Att vi är närvarande i kroppen här och nu medan vi vet om ifall vårt mind är i en annan tid – det vill säga att vi vet svaret på frågan, både vad gäller kropp och mind. Kroppens närvaro kan vi lätt förstärka genom att förankra oss i en sensorisk upplevelse – andning, kontakt med stolen, marken, hitta ett par vänliga ögon i omgivningen att vila vår blick på ett tag.

Den som upplever och det vi upplever – är inte samma sak

Den plats från vilken vi upplever – medvetandets källa för att använda ett poetiskt ord – är skiljt från det vi upplever. Detta kallas inom IPNB för medvetandets integration – ett av de nio integrationsområdena i IPNB. Och gör att vi kan besöka ”bilder” av det som varit, är eller det som kan bli, och sedan släppa dem och skifta fokus. Nödvändigt för mindfreeing.

Daniel Siegel uttrycker det hela enkelt –  “to be aware of what is happening when it is happening”.********

Vår implicita minnesmosaik kan bytas ut – med tidsresor i en trygg kropp

Trauma skapar alltså framförallt en känsla av att inte vara bekväm i sin kropp.** De implicita otrygga minnena – både traumaminnen och andra typer av minnen – återvänder som kroppsliga sensationer och precis som alla implicita minnen saknar de ”tidsflagg” – de får oss att tro att det farliga sker nu.

Och vi responderar med stress, rädsla, ilska, oro, förtvivlan eller andra känslor kopplade till autonom reglering.

När vi kan svara ”precis här” på frågan när vi är, då kan vi även göra mentala tidsresor.

En sorts dubbel närvaro – den fysiska plats från de bilder och tider vi upplever när vi reser med sinnet.  Vi beskriver här mer om implicita minnen och hur ett medvetet pendlande fokus kommer att skifta minnesmosaiken och känslan av att vara i kroppen.

Tidsresor i en trygg kropp kan bygga en helt ny självkänsla.

Börja med – och håll sedan i och träna – ditt eller klientens sätt att vara i nuet, i er relation.  En andningsövning, kroppskänning eller sensationsövning kan hjälpa till att landa i nuet.

Börja med det som är möjligt nu, kanske en enkel sensationsövning som den nedan för att skapa närvaro i alla sinnesmodaliteter –  eller gör din egen variant.

5 till 1 – vid dina sinnens fulla bruk

Lotsa din klient att med sin uppmärksamhet utforska:

• Fem saker i rummet som går att se just nu
• Fyra saker som går att uppfatta med känseln just nu – till exempel underlaget mot dina fötter, tröjan mot kroppen
• Tre ljud som går att höra just nu
• Två dofter som finns att uppmärksamma
• En smakförnimmelse

Kommentarer från oss på Psykologi med mera & Parkliniken

Vi börjar här med ett nytt segment på bloggen där vi som arbetar här och medverkar i bloggen berättar hur det aktuella ämnet berör oss – just nu.

”När jag tänker på det vemodiga i att vara ”främling överallt”, med en hinna mellan sig och sina nära tänker jag ofta på Joakim Thåströms vackra och smärtsamma beskrivning av sådan relation i låten med just den titeln.” Ingrid Almgren Sjölander

”För mig har ett ökat fokus på närvaro i mitt terapiarbete blivit en ögonöppnare som ändrar allt. Arbetet blir dessutom så mycket roligare med fokus på det som sker i rummet här och nu.” Sofia Djerf

”När jag faller ur min närvaroträning så berättar min partner att det märks” Jennifer Magnusson

 

Känner du också hur pulsen höjs av sambandet mind-hjärna-relationer?

Det finns fler spännande kurser hos oss i vår, välkommen!

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen på Krishantering och Psykologisk första hjälp. Den ger behörighet till vår efterlängtade Del 2-kurs i Krishantering.

För alla som arbetar med mänsklig utveckling och vill veta mer om hjärnbron, limbisk resonans och att använda uppmärksamhet för att skapa tillväxt välkomnar vi till Interpersonell neurobiologi fördjupning.

För psykologer som vill gå en specialistkurs i området är nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi.

Om de öppna kurserna är på paus finns alltid möjlighet att efterfråga en uppdragsutbildning. Kontakta oss för offert.

Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi ges då och då i Göteborg eller Stockholm samt då och då online. Här får du en rejäl dos inspiration till ditt arbete och liv. Är du nyfiken på vårt område eller våra fördjupningskurser är detta dagen för dig.

How Does Mind-Wandering Make Us Unhappy?

Daniel Siegel beskriver skillnaden mellan mindwandering och mind-freeing – och hur att veta skillnaden kan leda till hjärnhälsa.

* ”Mind is an emergent self-regulatory, embodied and relational process that regulates the flow of energy and information”. (D. Siegel), se till exempel The Emerging Mind video med Daniel Siegel eller Daniel Siegels bok Mind – a journey into the heart of being a human (2016).

** “Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma” (2021) av Van der Kolk, B.

*** För att finna mängder med studier som undersöker hur mindfulness påverkar vårt välmående, se American Mindfulness Research Association.

**** ”Pocket Guide to Interpersonal Neurobiology” (2012) av Siegel, D.

***** Meditation and telomere length: A meta-analysis (2020) av Schutte, N. S., Malouff, J. M., & Keng, S.-L. L.

****** Mer om telomerer i ”Telomereffekten: yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd”(2018) av Elizabeth Blackburn och Elissa Epel.

******* “How Distractions Affect the Brain and Health” (2021) av Siegel, D.