Triangeln för välbefinnande, Triangle of wellbeing – en kompass till ditt relationella arbete som terapeut, pedagog, ledare.

I Interpersonell Neurobiologi är denna triangelmodell utgångspunkten för att förstå hälsa – och vilken kompassriktning vi skall arbeta mot vid ohälsa. Läs mer och se gärna det superspännande klippet nederst där Daniel Siegel beskriver sin triangelmodell – och hur Mind kan ändra hjärnan.

Hälsa är integration mellan hjärna, relationer och mind

I triangeln för välbefinnande syns tre uddar: Mind, Hjärna och kropp, samt Relationer. I den sammanhängande triangelmodellen, bild ett ovan – den som uttrycker hälsa, sker ett ständigt utbyte av information och energi mellan dess tre delar. I denna delning har vardera del sin unika funktion och samtidigt är de länkade till varandra. Differentiering och länkning är sinnesbilden för det man inom Interpersonell Neurobiologi kallar integration, ett tillstånd inom och mellan oss människor och resten av världen som är ett uttryck för hälsa. Uttrycket för hälsa i denna definition är vänlighet.

Låt oss ta isär dem del för del för att sedan återkomma till triangelmodellen.

Hjärnan i kroppen

Hjärnan i kroppen, “the embodied brain”, är långt ifrån bara den skallbaserade hjärnan. Det är ett nätverk av nervbanor som från huvudet förgrenar sig ut i hela kroppen, i och runt våra inre organ, samt är i kontakt med omvärlden genom vår hud. Här hämtas och sänds information inifrån och utifrån våra kroppar – hjärnan i kroppen är själva basen för hur energi och information flyter genom våra kroppar. Låter energi flummigt för dig? Det är faktiskt motsatsen, ytterst konkret tar vi in information i form av energi – värme, kyla, ljudvågor, ljus med mera – från den inre och yttre världen. Denna energi blir till elektriska signaler som färdas mellan nervsystemet och hjärnan. Här ges de mening och får respons genom neurokemiska och elektriska signaler – alltså energi igen – som i sin tur reglerar kroppen, kontrollerar rörelser och ger basen för vad vi kallar känslor. Allt som överförs gör det via energi.

Relationer – bygger vår hjärnas motståndskraft

Den mänskliga hjärnan, liksom andra sociala däggdjurs hjärnor, byggs av sina relationserfarenheter. Genom forskning på anknytning vet vi att centrala delar av hjärnan och nervsystemets funktioner som styr till exempel känsloreglering, stressystemets gas- och broms, samt vår mentaliseringsförmåga finjusteras av våra relationer – livet ut. Läs mer om de nio funktionerna i hjärnan som är en utkomst av trygg anknytning i I hjärnan vid trygg anknytning – övningsområdena som ökar trygghet. Hjärnans fascinerande neuroplasticitet gör att vi påverkas av och utvecklas i samspel med de relationer vi haft sedan barndom – och även de relationer vi har idag.

Vi kan som ett exempel faktiskt ändra vår anknytning genom att hitta en partner med trygg anknytning, och i och med detta ändras vår hjärnas funktion, se mer i denna forskningsartikel eller i den kortare artikeln Din partner kan göra dig till en bättre förälder.

Mind – den relationella och kroppsliga processen som reglerar

Mind är svåröversatt till svenska, därför behåller man ofta Mind som begrepp, så gör vi även här. Om vår hjärna och kropp är en del av kroppens synliga, konkreta värld är Mind är del av den osynliga, transcendenta världen. Det är basen för upplevelsen av den inre och yttre världen, där tanke, känsla, attityd, tro och fantasi bor. Den är också en kroppslig och relationell process som kan delas. Mind är hårdvaluta – det avgör allt – vilken sorts anknytning personer runt oss skapar till oss beror på tillstånd i vårt Mind, läs mer i Trygg anknytning är mycket mer än en relation – Hur ett Mindset kan öppna världen.

Mind kan ha många olika “facetter”, exempelvis: att vara uppmärksam, medvetet eller icke-medvetet, att vara i “flow” och uppleva sig ett med det som sker eller att vara i ett mer analyserade tillstånd. Mind observerar och övervakar flödet av energi och information över tiden medan det modifierar det genom att ge det egenskaper och mönster:

Mind is the emergent, self-organizing, embodied and relational process that regulates the flow of energy and information.

D. Siegel.

Ovan syns den definition av Mind som man använder inom Interpersonell Neurobiologi. Mind är alltså inte summan av hjärnans aktivitet utan även den process som reglerar dess energi och flöde till och från andra. Samtidigt både i allra högsta grad förkroppsligad och relationell kapacitet, alltså inte en dualistisk modell av psyke skiljt från kropp. I ett kommande blogginlägg på temat Mind är inte detsamma som din hjärna benar vi ut detta. Ett boktips för dig som vill fördjupa detta är Mind: A Journey to the Heart of Being Human av Daniel Siegel.

Alla tre i samspel ger hälsa

För att vi skall uppleva hälsa och välbefinnande behöver alla tre få verka i sin egen unika funktion: Mind, hjärna och relationer, med samtidigt ha meningsfull kontakt och utbyte av information. Alltså differentiering och länkning. Detta tillstånd av integration, som vi kan gå in och ut ur under bara en och samma dag, är per definition inom det anknytningsbaserade fältet Interpersonell Neurobiologi uttrycket för hälsa. Det betyder att vi inte är våra relationer, inte summan av kroppen och hjärnans funktion, inte bara ett medvetande som upplever – utan att alla tre arbetar länkat och integrerat med varandra.

Vänlighet, tacksamhet, närvaro och förmåga till intoning till varandra är både uttryck för detta integrerade nervsystem, framhåller man inom Interpersonell Neurobiologi – och att träna dessa prosociala känslor ökar integrationen mot hälsa. Läs gärna mer i Barbara Fredricksons fina bok Love 2.0.

Det är ingen slump att så många studier idag visar att kultivering av vårt Mind, genom mindfulness, meditation eller annan uppmärksamhetsträning visar på starka hälsobringande effekter. Ett tränat Mind och en sammanhållen Triangle of wellbeing stärker de nio frontallobsförmågor som beskrivs i I hjärnan vid trygg anknytning – övningsområdena som ökar trygghet och ger tålighet mot motgångar och bättre kvalitet på relationer – ett uttryck för en sammanhållen triangel.

Uttrycket för en sammanhållen Triangle of wellbeing, är hälsa. Låt oss se på vad som sker om triangelmodellen bryts upp eller faller samman.

När triangeln faller samman – kaotisk stress

På bild två ovan ser du en illustration av hur de tre delarna i triangelmodellen har fallit samman och går in i varandra. Länkningen finns men differentieringen saknas. Delarna har fusionerat med varandra i olika grad. I detta tillstånd upplever vi att vi är våra relationer – nästan bokstavligen. Det du känner är vad jag känner. Om inte så är något fel, och någon av oss måste korrigeras. Vi kan i olika grad uppleva att vi är utlämnade till våra kroppar, känslor, tankar.

Det är en variant på ohälsa som brukar komma ut i form av kaotisk stress, en lätt identifierad stress som ofta hörs, syns och märks. Vi “måste” agera på ett visst sätt och har ofta starka impulser där vi själva och omgivningen görs varse om vår inre värld. Vid kaotisk stress upplever vi oss vara öppna system i olika grad och volym och har lätt att bli överväldigade av de intryck vi får av andra.

Den “anknytningslutning” som den kaotiska stressen korrelerar med är den ambivalenta, där upplevelsen ofta är mycket stark av att vara beroende av andra på ett negativt sätt, tillsammans med en osäkerhet på förmåga till självständighet. “Volymen” i vårt anknytningssystem är uppskruvat och eftersom vi i detta tillstånd upplever att vi närmast är våra relationer och kroppar brukar det finnas en impuls att förmedla det vi känner till omgivningen. Kaotisk stress märks därför ofta.

Kom ihåg; anknytning är situations- och relationsbundet och varierar funktionellt. Vi har beskrivit anknytning i flera olika inlägg – se t.ex. Allians och anknytning – terapeuten som anknytningsperson.

När triangeln splittras – rigid stress

På bild tre ovan ser du en illustration av hur de tre delarna i triangelmodellen har glidit isär och har mindre kontakt med varandra. Differentiering finns men länkningen är liten. I detta tillstånd kommer vi att uppleva att andra människor, kanske till och med världen i stort inte angår oss så mycket. Inte heller upplever vi att känslor är speciellt viktiga eller att våra kroppar ger en bas av närvaro. Man kanske inte upplever så mycket känslor alls – tänker man, i alla fall.

Det är en variant på ohälsa som brukar komma ut i form av rigid stress, en ibland mer lågmäld typ av stress som inte “ropar” så högt. Vi upplever oss som “öar” utan stark påverkan av andra. Den anknytningslutning som korrelerar med detta är den undvikande, vi skruvar nämligen ned den grad av förväntan och påverkan vi tror vi har på andra och andra har på oss – och detta följer med in i vår känsloreglering och syn på oss själva.

I den rigida stressen finns ofta moment av att vi blir mycket detaljfokuserade, kanske märker ord, har svårt att ändra inslagen bana, kommer inte vidare, ställer lätt in oss på potentiella hot och försvar. Ofta finns en undervärdering av känslor och en övervärdering av självständighet i kombination med en osäkerhet på den egna relationella förmågan. Det kan låta som ett “vuxet och rationellt” resonemang, men är ett uttryck för just rigid stress. I den verkligt vuxna positionen finns nämligen reglerande frontallobsförmågor aktiverade som gör att vi har tillgång till både logik och känsla, se I hjärnan vid trygg anknytning.

Kompassriktning i ditt utvecklingsarbete – med dig själv eller andra

Daniel Siegel, frontperson inom Interpersonell Neurobiologi, menar att vårt samhälle har en destruktiv tendens att stärka impulsen att bli “ett” med våra hjärnor och kroppar – och därmed med alla dess diagnoser, fel och brister. Vi tror att vi är utan val, och måste agera utifrån dessa. Detta kan stämma både inom kaos och rigiditet, vi är antingen utlämnade som rov för andras behov eller helt själva. Daniel Siegel säger vidare att den mänskliga hjärnan har en tendens att vid upplevda hot göra tydliga distinktioner mellan grupper av människor vilket kan leda till fientliga handlingar. Han menar vidare att människor har kapacitet att åsidosätta sina mer hjärnbaserade instinkter till förmån för en värld som är mer produktiv, tolerant och omtänksam genom att låta Mind aktivt förhålla sig till hjärnan aktivitet.

Låter det abstrakt? Det är det inte. Här nedan finner du exempel på hur man kan arbeta, oavsett verksamhet, med sig själv eller andra för att stärka triangelmodellen för välbefinnande, det vill säga differentiering och länkning. Genom att ära skillnaderna som finns inom oss och mellan oss och samtidigt länka dessa olikheter blir vi vitala och levande.

  • Vid kaotisk stress – en överlänkad triangel. När du nästa gång noterar att du eller din klient börjar agera och resonera som om hen är utlämnad till vad andra gör eller känner, måste göra på ett visst sätt på grund av sina känslor och tankar, eller kanske är sina diagnoser – arbeta mot ökad differentiering. I alla nivåer som ert arbete innebär: mentalisering, kanske mindfulnessträning, relationsbyggande, pedagogik – betona nyfikenhet på skillnader och dess unika funktioner. Hudens gräns mot omvärlden, tankars skillnad från våra känslor, känslors skillnad från att uppleva dem, andra människors och det egna Mindsetet, våra olika inre världar och bakomliggande olika motivation. Glöm inte att själva valideringen och normaliseringen av att reagera med kaotisk stress i sig är ett mentaliserande arbete – nu är ni två olika personer som nyfiket utforskar en tredje sak – stress. Bara där ökar differentieringen.
  • Vid rigid stress – en överdifferentierad triangel. Betyder plötsligt relationer eller känslor inget alls? Får orden en mer konkret innebörd och vänds och vrids och ett stort tryck läggs kanske på dig som “expert” som nu skall komma med råd som ger valuta för pengarna? Detta kan vara några av den rigida stressens yttringar. I alla nivåer som ert arbete innebär: bli nyfiken på och utforska kontakt, länkning och egen och andras ömsesidiga påverkan. Det är ofta inte lika tacksamt att pedagogiskt upplysa om rigid stress som vid kaotisk – det möts ofta med mer eller mindre avfärdade, som annat “känsloprat”. Berätta att forskningen säger att 70-93% av vår kommunikation är kroppslig. Gå vägen via kroppens impulser och små, små skiften. Höj upp små önskningar till stora. Kan ni notera något om skiftet kroppshållningen just nu? Hur påverkar vi varandra, hur kan små, små skiften i mimik och uttryck skicka kraftfulla signaler till andra om ens inre tillstånd? Läs gärna mer i Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras – och hur man tydligast märker om någon är trygg. Just sättet att fråga frågor, vara nyfiken på och uppmärksamma alla små tecken på påverkan och länkning är kompassens riktning – all länkning behöver stärkas.
  • I båda “lutningarna” kaos och rigiditet: I relationsmötet – undersök och understryk det relationella mötet som det ena sinnets möte med ett annat i det relationella utrymmet emellan där relationen bor, det vill säga inte i den ena eller andra personen. Stärk också de 9 övningsområdena som ökar trygghet. En kungsväg för oss att skapa integration inom och mellan oss människor är genom styrd eller fokuserad uppmärksamhet, mindfulnessmeditation och att ägna sig åt kreativa aktiviteter. Medveten medvetenhet kan leda till ökat välbefinnande genom att uppmärksamhetsfokus förändrar vår egen relation – vår inre hållning – mot våra egna mentala processer.

Läs gärna mer om Triangle of wellbeing och dess tre delar i How You Can Change Your Brain.

Är du också nyfiken på Interpersonell Neurobiologi i behandling, terapi, pedagogisk verksamhet etc?

Kom till oss! Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 10/12 i Göteborg. Att stärka samspelet Mind-Hjärna-Relationer används vid psykologisk första hjälpen, lär mer på Krishantering och Psykologisk första hjälp 29/1 i Göteborg.

Se nästa fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, nytt kursdatum meddelas inom kort och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi start 17 mars.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 21/1 – 2020. Obs att dagen har förkunskapskrav.

Och, äntligen har den kommit – fortsättningskursen för dig som gått Interpersonell neurobiologi fördjupning eller specialist – Interpersonell neurobiologi Del 2 – Fortsatt integration, start 1 april 2020.

Här ser du mer på temat Triangle of Wellbeing om hur hjärnan ändras av vårt Mind. Läs mer i nästa blogginlägg.