Att bli sedd och hörd fullt ut är en relationell och fysiologisk process, och kräver ett “triokulärt” seende av dig som terapeut, vän, chef, förälder – det handlar Seen. Ett av S:en i vår serie om trygg anknytning.

Läs mer om detta samt om fem saker som förenar i arbetet med anknytningsbaserad terapi – oavsett metod.

Vi fortsätter här vår fördjupning av innehållet i en av våra mest lästa artiklar de fem S:en i trygga relationer: Seen, Soothed, Safe, Secure och Synchrony. Vi har tidigare skrivit om Safe, och hur svaret på om världen är säker avgör allt och Soothed – känsloreglerad. Nu utforskar vi Seen – att bli sedd och hörd och begriplig – men inte bara på vad som sägs. Det är avgörande för om vi kan utveckla trygg anknytning. Begreppet “fem S i trygg anknytning” kommer från Daniel Siegel.

Två delar i Seen

Seen kan beskrivas med två delar:

  • Intoning, engelska attunement, en starkt högersidigt baserad funktion i hjärnan, kopplad till kroppslig, känslomässig upplevelse.
  • “making sense” Här behövs integration med hjärnans vänstra domäns språkliga förmåga för att begripliggöra av det som kommuniceras – väva ihop det kroppsliga och verbala.

Båda är nödvändiga för att skapa trygg anknytning. Vi börjar att se hur intoning kommer in i anknytning och återvänder till “make sense” längre ned.

Att arbeta med anknytningsbaserad terapi – fem saker som förenar

För att förstå kraften bakom Seen: Låt oss börja med att zooma ut bilden till att se vilka gemensamma antaganden som ligger bakom anknytningsbaserad terapi med neurobiologisk integration. Det är inget standardiserat protokoll utan en genomgående princip och människosyn, som förenar sig med många metodval. Inom Interpersonell Neurobiologi, liksom i många andra neurobiologiskt präglade synsätt, är anknytning basen för all utveckling.

Minst fem antaganden kan sägas vara gemensamma för de flesta av oss som arbetar med anknytning och neurobiologi som genomgående princip, oavsett metod:

  • Otrygg anknytning (ambivalent, undvikande, desorganiserad eller reaktiv) och trygg anknytning bygger på relationella upplevelser i viktiga relationer från barndom och framåt som skapat inlärningsmönster för hur vi bäst klarar oss i relationer.
  • Anknytningsmönster varierar från relation till relation i vår uppväxt och liv och är inte samma som personlighet. Vi kan dock ofta ha ett huvudsakligt mönster som återkommer.
  • Anknytningsmönster kommer att aktiveras i den terapeutiska relationen – precis som i andra relationer. Detta från både terapeutens och klientens håll.
  • En trygg relation, som innefattar intoning (del av Seen), erbjuder möjlighet att öka trygg anknytning. Detta sker till och med på synapsnivå i hjärnans reglerande delar, som då förtätas och stärks. Möjligheten finns livet ut på grund av hjärnans plasticitet.
  • Klientens och terapeutens högra domän och limbiska systemets fysiologiska kapacitet för anknytning är grunden för att intoning skall kunna ske – och därmed att trygg anknytning skall uppkomma. Höger domän är den först aktiva hos oss från födsel och är starkt kopplat till kroppsliga och icke-verbala processer. Detta gör att anknytningsbaserade terapeuter med neurobiologisk kunskap betonar intoning före kognitiva och beteendemässiga interventioner, även om dessa kan följa på detta. Det kräver även aktivitet i pre-fontal cortex som reglerar den känsla som uppkommer och differentierar oss från varandra. Läs mer om detta i Hjärnbron i terapi.

Del 1 i Seen: Intoning – med bas i höger domän

Intoning innebär att en person riktar sin uppmärksamhet mot den andres inre värld, inte bara den yttre delen av kommunikation. Den inre världen signaleras i de mikro- och makrosignaler som våra kroppar och nervsystem på finlirets yttersta nivå har rustat oss med. Läs mer om dessa signaler och kopplingen till vårt parasympatiska system i inlägget om Soothed – Känsloreglering.

Denna inre värld ger avtryck i till exempel ton, tempo, “timing”, lutning, hållning, gester, mimik och beteendeimpulser. Att någon hör och ser oss på dessa signaler, ofta kallat “kroppsspråk”, och på IPNBs språk höger domäns kommunikation är essentiellt, från födsel till död.

Det utgör enligt forskare mellan 70-93% av vår kommunikation. Blir vi inte “seen” på höger domäns signaler så kommer vi mätbart att öka påslaget i vårt stressystem: den sociala döden, är lika skrämmande för sociala däggdjur som den fysiska.

Höger till höger-relationen

Basen i intoning är en samspelt kommunikation höger-domän-till-höger-domän i hjärnan, och innebär vad anknytningsforskaren vad Allan Schore kallar “implicit nonverbal affect-laden communication”. Medkännande, till skillnad från empati i bemärkelsen att bara känna vad den andra känner, kräver även aktivitet i de samordnande och reglerande delarna av pre-frontal cortex som hjälper oss skilja på mitt och ditt.

Det är enormt spännande att ta detta till nästa S: Synchrony, som visar att samma delar av den högersidiga hjärnan är aktiverade hos båda parter när intoning upplevs. Wow! Missa inte nästa blogginlägg som kommer att handla om detta.

Del 2 i Seen: “Make sense” – narrativet med bas i vänster domän

Del 2 i Seen innebär att någon också kan göra våra signaler, både inre och yttre, begripliga. Det gör i nästa steg att vi bit för bit kan bredda det “narrativ” vi använder för att göra världen begriplig.

Narrativet, berättelsen om oss, är en av IPNBs nio integrationsområden, och handlar om hur vi begripliggör av oss själva och vår berättelse. Är jag trygg? Är världen farlig? Vill andra människor mig väl eller illa? Svaret på dessa frågor vävs in i hur vi “förklarar” oss själva i världen och detta blir del av våra grundantaganden, livregler, coping, försvar etc.

Ett otryggt narrativ gör världen “snäv” och ett tryggt öppnar den. En central process i många terapier är just att bredda narrativet, oavsett vilka ord man har för detta. Det kräver samverkan mellan vänster domän och höger domän, med IPNBs ord bilateral integration.

Höger domän beskriver, vänster förklarar

För att kunna arbeta med att “make sense” måste terapeuten upprätthålla även relationen med vänster-domän-till vänster-domän i hjärnan, som utgör basen för vår verbala, linjära berättelse om oss själv och andra. Målet är att berättelsen, narrativet, skall kunna integrera våra upplevelser i kropp, känsla och ord, något som ofta hindrats vid t.ex. trauma eller otrygg anknytning. Höger domän beskriver, vänster förklarar.

Detta kräver att iallafall en av parterna (t.ex. terapeut, chef, förälder, vän eller partner) både kan differentiera sig från den andre, “mina känslor är inte dina”. Men att ändå länka sig med oss, dvs upprätta meningsfull kontakt. Det är en process som bygger på att den högersidiga intoningen har skett, terapeuten i detta exempel känner “resonansen” av känslan hos klienten, men gör den inte till sin egen. Läs mer här om hur Daniel Siegel förklarar detta, här kopplat till föräldraskap.

Och utrymmet emellan…att ha “triokulär” syn

För terapeutens del innebär det vad Mary Sykes Wylie & Lynn Turne menar med triokulär syn: att kunna ha en inre närvaro och blick för sig själv, en annan för klientens inre värld, och ha kunskapen att kunna skilja dem åt. Den tredje blicken ligger på utrymmet mellan dem, och hur relationen lever i “the space” mellan dem. Läs mer om the Space i den fantastiska parterapeuten Hedy Schleifers definition i inlägget om utrymmet mellan oss.

Läs gärna mer om intoning och the space i Michael Sheas artikel nedan.

Blir du också engagerad av samspelet mind-brain-relationships?

Då är du också intresserad av Interpersonell Neurobiologi. Välkommen till oss för en- eller flerdagskurser – online eller live. Har kursdatumen redan passerat när du läser detta? Klicka på länkarna ändå så ser du kommande kursdatum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 18/9 i Göteborg, där du kan hitta inspiration för anknytningsbaserat arbete.”Seen” är centralt även i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag i Krishantering och Psykologisk första hjälp 4/9 i Göteborg.

Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning start 5 november, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi start 15 oktober. Här går vi igenom de nio områdena för integration i IPNB.

Se även vår onlineutbildning ONLINE: Interpersonell Neurobiologi – helhet och detaljer Block 1 & 2 – Psykologi med mera i samarbete med Svenska Imagoinstitutet – Interpersonell Neurobiologi hemma och på jobbet.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 21/1 – 2020. Obs att dagen har förkunskapskrav.