I Toleransfönstret, Window of Tolerance, ges en kompass i realtid för arbetet med svart och röd stress och att föra tillbaka till den ”gröna zon” där vi kan vara närvarande med en känsla utan att bli reaktiva. Läs och låt dig gärna inspireras i ditt klientarbete. Vill du ladda ned modellen som pdf som arbetsblad, se länk för nedladdning längre ned. 

Vi på Psykologi med mera och Parkliniken arbetar återkommande med Toleransfönstret som modell i terapi, utbildning och handledning. Här beskriver vi hur vi arbetar med den och hur modellen kan integreras med Compassioncirklarna revisited med svart och röd stress, blå zon och med Polyvagal Theory. Se mer om den senare i t.ex. Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras – och hur man tydligast märker om någon är trygg.

Vi har tidigare gjort en fördjupad sammanfattning av våra tre system av autonom respons, svart stress, röd stress och grön zon i Känsloreglering som del av trygga relationer – ett möte mellan två nervsystem. Där läser du mer om hur du kan integrera dem i realtidsarbetet genom Toleransfönstret.

Att pendulera upp och ned i toleransfönstret ÄR hälsa

Ett nervsystem är i ständig rörelse, och inom kroppsbaserad pedagogik och behandling betonas alltid att själva rörelsen i vårt nervsystem är tecken på hälsa, vi skall under en dag återkommande pendla, eller pendulera som man säger inom Somatic experiencing, en traumasensitiv kroppsinbjudande behandlingsform. Det är först när vi blir fast på av- eller påslag under längre perioder, eller inte hittar tillbaka till ”grön zon” efter att en stressande händelse är över som vi utvecklar ohälsa. Rörelsen upp och ned i Toleransfönstret är en vän!

Gröna zonen – själva Toleransfönstret

I mitten av bilden ser du ett grönt fält, det står för det läge där en känsla, upplevelse, tanke, sensation – som illustreras av kurvan i den alternerande bilden ovan – kan upplevas utan att vi går till reaktivitet. Detta är själva Toleransfönstret. Här kan även svåra känslor tålas och upplevas som de vågor de egentligen är, utan att de gör oss över- eller underreaktiva.

I denna modell utgår det gröna fältet från Stephen Porges Polyvagal theory: när vi har aktivitet i den övre, däggdjursgemensamma, grenen av vårt parasympatiska system – som går från hjärtat och övergår sedan till att stimulera vårt sociala engagemangssystem – så kommer vi att tåla eventuella motgångar utan att bli reaktiva.

Med ett aktivt socialt engagemangssystem regleras inte bara vårt hjärta att slå lugnare, vi är aktiverade för att leka på ett åldersadekvat sätt – i samspel med andra. Som de sociala däggdjur vi är. Detta gäller även i låga volymers ”lek”, en varm blick, ett huvud som nickar bekräftande, en öm gest. Allt hjälper till att vidga den gröna zonen och gör oss tåligare för smärta.

Det gröna icke-reaktiva fältet är olika brett i olika lägen beroende på två huvudsakliga faktorer:

  • klientens eller din egen ackumulerade erfarenhet av hur länge vi kan stanna ”grönt” med en upplevelse utan att bli reaktiva, dvs bredden på Toleransfönstret. Denna kapacitet är byggd av den matris vi lärt oss trygghet genom – våra relationer, i nutid och dåtid, ett bygge som pågår livet ut. Läs mer om hur trygghet i relationer ger en mental arbetsmodell för att koda in världen.
  • situationen så som din klient eller du uppfattar den här och nu. Ju smalare grönt fönster desto närmare till reaktivitet. Så smart av nervsystemet – vi behöver kunna bli reaktiva för att snabbt ta oss ur en hotfull situation. I den situationsbundna påverkan ingår även ”dagsform” som t.ex. hur man sovit, ätit, kvalitet på relationer och andra potentiellt skyddande faktorer.

Tecken på att du och/eller din klient är inom Toleransfönstret är bland annat: att andningen är reglerad och att mimiken i ansiktet är ”påslagen” och sänder signaler om kontakt – ett tydligt tecken på att reglering finns i det nyare, övre parasympatiska systemet. Kommunikationen här präglas av responsivitet, inte reaktivitet.

Att tåla är en flersamhetsakt – din respons på klientens uttryck absorberas på några millisekunder av klienten som kan svara med att slå av sitt sociala engagemangssystem, om hot eller till och med livsfara uppfattas. Och så är reaktiv smitta igång mellan era nervsystem, en stark kommunikationsloop där ni skrämmer varandra.

Och i nästa stund kan klienten, eller du, snabbt gå ovanför eller under det gröna Toleransfönstret. Att då ha denna modell för din inre blick ger dig en omedelbar kompass för hur du kan upptäcka och kultivera den gröna zonens räckvidd. Det börjar med oss själva – att hitta tillbaka till sitt Toleransfönster är essentiellt för att kunna reglera någon annan. Läs mer om hur detta kan göras nedan.

Uppåt mot rött – reaktivitet har överlevnadsvärde

När kurvan skiftar uppåt, mot det röda fältet, går ett sympatikuspåslag igång i kroppen och börjar mobilisera oss för att röra på oss med hjälp av HPA-axelns cocktail av stresshormon. Syftet med sympatikus är just att sätta igång oss, att få oss till kamp, flykt, tend-and-befriend, eller att stelna i en spänd ”frys” medan vi orienterar oss. Läs mer om dessa reaktioner i Fyrcirkelmodellen här.

Fånga mikrotecken på rött – här är det farligt

Ofta är första tecknet just ett nytt uttryck i ansiktet, en smalnande blick, en spänd käke, en ”upplyft” och vaksam rörelse i nacken. Vi är plötsligt i den ”tänjbara zonen”, strax ovanför den helt gröna – på bilden ser du hur grönt blandas med rött. Allt hänger ihop med att det sociala engagemangssystemet – den gröna zonens signum – har minskat sin aktivitet till förmån för att bevaka ett fysiskt eller socialt upplevt hot. Samma vaksamhet och stress oavsett vilket av dem. Tankeinnehållet justeras genast för att matcha fysiologin, här krävs vaksamhet, kanske kamp eller tend-and-befriend? Kan den andra verkligen litas på?

Är man inte uppmärksam på mimik och mikrorörelser kan detta steg lätt missas, och vår första respons blir istället känslosmitta. Vi är som gjorda för att smittas på några millisekunder av varandras känslouttryck. Att snabbt fånga varandras signaler på vad som är säkert, hotfullt eller livsfarligt har länge varit essentiellt för vår överlevnad. Att kunna bli reaktiv på det är ett säkert sätt att överleva i en farlig värld.

När makrotecknen kommer har det redan gått långt

Från känslosmitta är steget nära till att gå över i den röda zonen helt, gör den ena det så gör den andra det lätt som en plätt. I den röda zonen är vi reaktiva på hot – inifrån eller utifrån. Här kommer känslor av oro, kanske irritation, ilska, ångest, aktiva motoriska beteenden som matchar detta. Varm, svettig stress brukar vara känslan.

Vår förmåga att ta in ny information blir begränsad, vi är på överlevnadsmode inte nyinlärningsmode, eftersom vår hippocampus som hjälper oss lagra in explicita minnen minskar sin aktivitet vid stress. Läs mer nederst om hur du enkelt kan återaktivera den för att börja komma tillbaka till säker grön zon.

Går kurvan ända upp i ”taket” på toleransfönstret och intensiteten så kommer vår minnesinlagring att kunna påverkas så mycket att vi går till dissociation, att de minnen vi kodar in blir ”isärklippta” så att känsla och händelseförlopp dras isär. Detta beror på att minnen kommer från olika system och att det ena stängs ned vid stress, läs mer i vårt inlägg om minnesrekonsolidering.

Ned mot svart – att överleva genom att stänga av

När kurvan skiftar nedåt, mot den svarta zonen, så har det gamla, reptilgemensamma parasympatiska systemet tagit över och hjälper oss att överleva. Kroppen har reagerat på vad den uppfattar som ett livshot – det vill säga en situation som inte går att påverka med viljekraft eller det sympatiska systemets lösning. Blod dras tillbaka till bålen, musklerna minskar tonus, mellanörat ställer in sig på att lyssna på frekvensen av dova toner, som av rovdjur som närmar sig. Läs mer om denna överlevnadskraftiga reaktion i Känsloreglering som del av trygga relationer – ett möte mellan två nervsystem.

Fånga mikrotecken på svart – här är det hopplöst att vara

Även här stängs det sociala engagemangssystemet av: nacken kan upplevas ”säcka ihop” antingen litet eller påfallande, mimiken runt ögonen slätas ut, uttrycket blir platt, rösten tappar sin prosodi. Det kan vara allt ifrån en kort visit i den tänjbara zonen av blandat grönt/svart till att nervsystemet flyttat in i denna överlevnadskraftiga fysiologi sedan länge: vi ser detta vid en mängd tillstånd kopplade till nedstämdhet, utmattning, trauma, upplevelse av hopplöshet.

När vi ser detta hos andra vi kommer instinktivt att reagera som på en signal om livshotande fara i den bemärkelsen att vi upplever det som hopplöst att kunna påverka. Tankeinnehållet kommer snabbt att justeras till kroppens fysiologi, här finns inget att göra, lika bra att ge upp – vi vänder spontant bort blicken och vi har fått igång en starkt skrämmande känslosmitta mellan två nervsystem. Här skall stängas av energi för att överleva, inte bokas fler tider att ses, inte investeras mer.

Makrotecken – kroppen har stängt av för att överleva

Ännu längre ned i det svarta upplevs ofta en stum, tung känsla i kroppen av avstängdhet, oförmåga, tomhet, kanske avsmak för sig själv och andra. Kall känsla, frusenhet, kanske kallsvett brukar kunna komma. Längst ned i det svarta kommer, precis som längst upp i det röda, vår minnesinlagring att kunna påverkas så mycket att vi går till dissociation, att de minnen vi kodar in blir ”isärklippta” så att känsla och händelseförlopp dras isär.

Vi skall genast sätta in åtgärder, om detta inte redan gjorts, för att komma tillbaka till grönt för att minska detta systems potentiella traumatiserade verkan.

Använd uppmärksamhetsfokus för att ändra kroppskemi och styra tillbaka till grönt

Om din klients kurva gått uppåt i röd zon eller ned i svart finns bara en sak att göra om man vill följa logiken av Toleransfönsteret och de yttre zonernas negativa påverkan på vårt minne, välbefinnande och hälsa:

  1. Checka av om det finns ett reellt hot ni behöver fly ifrån, tend-and-befried:a, kämpa mot, eller spela döda inför. Om svar ja, agera här först.
  2. Om svar nej: arbeta fokuserat för att minska av den autonoma respons som satts igång och återvänd till grön zon.

Interventioner som gradvis för klienten eller din uppmärksamhet – båda är precis lika nödvändiga i detta samspel – tillbaka till nuet är de mest kraftfulla och används systematiskt i t.ex. krishantering och psykologisk första hjälp för att minska risken för potentiell traumatisering.

Styr tillbaka till nu och därmed grönt – eller blått

Fokus på det rena nuet minskar både vårt röda kamp/flykt/frys/tend-and-befriend och vårt svarta spela död-system. Denna effekt i sig kommer att hindra dissociationen. Det beror på en intrikat biokemisk process, kopplad till hippocampus. Hippocampus är inte bara vår startpunkt för explicit minnesinlagring, den har även en funktion i start- och stopp för kroppens stresspåslag.

Hippocampus stängs ned vid stresspåslag både i röd och svart zon, men återaktiveras vid fokus på här och nu. Skifta fokus till en uppmärksamhetsövning i grundning, blick- eller andningsfokus – bara kreativiteten sätter gränser här, och det viktiga är att hitta något som passar för dig och din klient. Detta lockar hippocampus att återaktiveras och vi får ”koll på läget” – en kemisk stoppsignal sänds då till binjurarna för att förmedla detta. De svarar genom att minska sin produktion av stresshormoner.

Vi underlättar då återvändande till grön zon, själva Toleransfönstret.

Blå zonen från Fyrcirkel-modellen, undrar du vart den tog vägen?

Fyrcirkel-modellen för autonom reglering, som vi beskriver i ”Compassion-cirklarna revisited”, har med ett blått system som pedagogiskt visar vårt dopaminerga system. Där vi känner oss utforskande, intresserade, vakna – helt enkelt vårt fantastiska prestations-system som hjälper oss att verkligen använda och förbränna röd stress.

I det traditionella Toleransfönstret ingår det som i fyrcirkelmodellen kallas det blå systemet i övre delen av själva tålighetsfönstret och brukar inte mappas in separat. Men vi brukar ibland illustrera det på nedanstående sätt.

I det ursprungliga toleransfönstermodellen motsvarar alltså blått system ett brett toleransfönster och hamnar i dess övre zon – dvs mobiliserad, säker OCH nyfiken. Så det är inte så att tillståndet ”utforskande OCH säker” inte finns med, det har bara inte alltid en separat färg. Här kan du även ladda ned Se nedladdning som pdf av toleransfönster bland våra Verktyg.

Toleransfönster med röd och svart stress och blå zon inmappad från Fyrcirkelmodellen för autonom reglering.

 

Användningsområden av Toleransfönstret:

Vi på Psykologi med mera & Parkliniken finner Toleransfönstret användbart i mängder av situationer, här är några av dem:

  • För att kunna gratulera till det funktionella i att kunna bli reaktiva vid behov.
  • För att hjälpa oss själva och våra klienter att uppmärksamma var vi är och kunna välja att återvända till grönt.
  • För att illustrera hur traumapåverkan får vårt Toleransfönster att smalna av – långt efter att händelsen är över. Det är själva traumats karaktär, det ekar efter att händelsen är över och påverkar vilka känslor och andra stimuli vi tål.
  • Vid krishantering – här skall vi alltid matcha med tekniker som för tillbaka till säker grön zon fortast möjligt efter att den akuta faran är över.
  • För att arbeta vidgande med den gröna zonen. Exponering eller tålighetsträning skall alltid hållas inom den tänjbara zonen i kontrollerad och säker miljö, inte över den mot helt rött eller under den mot helt svart. Då återinlär vi bara otrygghet. Med Toleransfönstermodellen är det lättare att hitta ett samarbete kring var klienten är.
  • Vid arbete med minnesrekonsolidering. Vi besöker något inom den elastiska zonen av strax utanför den gröna zonen, för tillbaka till grön zon, återbesöker det otrygga igen och öppnar då för att en ny känsla kodas in i ett gammalt minne genom att nya ”känslomolekyler” lagras in.
  • Med inmappat blått system inspirerad av Fyrcirkel-modellen för att fånga in den extra dopamin-betonade delen av toleransfönstret, där vi är både säkra och nyfikna – ett mycket bra ställe för att använda röd stress samt skapa belönande dopamin.

Ladda ned modellen som pdf för användning i ditt arbete

Vill du ladda ned modellen som pdf som arbetsblad? Se nedladdning på våra Verktyg.

Vill du lära dig mer? Klicka på länkarna om datumen har passerat för att se nu aktuella kursstarter

Kom till oss på kurs och dyk ned i det spännande fältet av hur vi kan facilitera mänsklig hälsa genom att förstå mer om vårt nervsystem. Vi pratar om Interpersonell Neurobiologi. Varmt välkommen – några av kurserna startar för sista gången för detta år.

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 12/5 i Göteborg. Att använda uppmärksamhetsstyrning och kunskapen om hur minnet funkar är högrelevant i psykologisk första hjälpen, välkommen på Krishantering och Psykologisk första hjälp 9/9 i Göteborg.

Sista chansen under 2020

Vi har snart haft 10 kursomgångar av våra fördjupade utbildningar i Interpersonell Neurobiologi, med värmande feedback för oss kursanordare. Vi pausar enligt planen efter våren 2020s kursstarter för att ge utrymme för fördjupningskurser inom den parterapi vi arbetar med på Parkliniken. Se mer nedan. Vi siktar på nya kursstarter på dessa ”klassiker” under 2021.

Så passa på om du vill gå under året: för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, startar 24 mars och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi startar 17 mars.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 10/6. Obs att dagen har förkunskapskrav.

Fortsättningskursen för dig som gått Interpersonell neurobiologi fördjupning eller specialist – Interpersonell neurobiologi Del 2 – Fortsatt integration, start 1 april 2020 är i nuläget fulltecknad – välkommen att kontakta oss om du vill komma med på reservlistan.

Och sist med inte minst – se höstens uppstart i Encounter centered Couples Therapy

Vi arbetar med Hedy Schleifers fantastiska parterapiparadigm Encounter centered Couples Therapy. Här är Toleransfönstret hela tiden ett levande inslag som vi etablerar organiskt i arbetet med paret.

Läs gärna mer om Encounter centered Couples Therapy – detta relationella, upplevelsebaserade och inspirerande paradigm på Parklinikens sida. Vi är glada och stolta att efter intensiv efterfrågan kunna fördjupa och demonstrera hur vi arbetar med detta på kommande utbildningar i sen höst 2020 och våren 2021.

Obs att du som deltar skall ha gått någon av Interpersonell neurobiologi fördjupning, startar 24 mars eller specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi startar 17 mars. Passa på, vårens omgång är sista chansen att hinna gå innan parterapifördjupningen.

Läs mer på Encounter centered Couples Therapy del 1 – att bygga grunden – start 30 nov och Encounter centered Couples Therapy del 2 – att guida genom utmaningar – start 1 feb 2021

Välkommen på ett spännande parterapiäventyr!