Dit uppmärksamhet går sker tillväxt – i hjärnan och i livet

Uppmärksamhet är hårdvaluta i hjärnan. Hur kan detta användas till en fördel både i terapirummet och i livet? Bland annat genom att bli medveten om vilken stark hjärnpåverkan uppmärksamhet har, så den kan användas med omsorg. Läs även om fyra små ord som kan stärka det vi vill skall växa i terapi, utbildning eller annan ny inlärning.

Vår förmåga att rikta vår uppmärksamhet påverkar direkt vilka neuronbanor som fyrar av och i och med det stärks. Därför säger man inom Interpersonell Neurobiologi att det vi fokuserar på växer, eller “Where attention goes, neurofiring grows“. Men hur går detta egentligen till?

Vad betyder begreppet ”Neurons that fire together wire together”?

Uttrycket kallas “Hebbs teori” (1949) och är en beskrivning av grunden för hjärnans neuroplasticitet – hur erfarenheter kan förändra hjärnans struktur. När neuroner är aktiva samtidigt skapas och förstärks kopplingar mellan avfyrande (kommunicerande) neuroner, vilket gör att deras avfyrning tillsammans mer sannolikt kommer inträffa i framtiden. De neuronala nätverk du använder mycket blir då bättre på att kommunicera. Befintliga synapser, dvs kontaktpunkten mellan två neuron, blir starkare – och nya synapser bildas. Kortikala lager blir i vissa fall till och med mätbart tjockare av de neuronala nätverk som byggs av våra erfarenheter.

Kopplingen mellan neuroner är del* av hur minne och lärande ändrar hjärnan, och den lika viktiga funktionen: att synapser som inte används kan kopplas isär. Det gör att vi kan glömma – eller få nya vanor. Neuroplasticitet hänvisar alltså till den utvecklingsbara naturen hos hjärnan.  Synapser började bildas i din hjärna innan du föddes, och din hjärna kommer att fortsätta att förändras livet igenom, baserat på både genetiska mönster, dina erfarenheter och hur din uppmärksamhet styrs.

Att uppmärksamhet förändrar din hjärna är grunden för att det vi fokuserar växer, på gott och ont.  För uppmärksamhet är hårdvaluta i hjärnan. Därför bör den användas med omsorg.

Självstyrd neuroplasticitet – hur man kan använda att uppmärksamhet formar hjärnan

Rick Hanson, psykolog och Ph. D, talar om självstyrd neuroplasticitet som ett sätt att styra sin hjärnutveckling med avsikt. Nyckeln till självstyrd neuroplasticitet är en kontrollerad användning av förmågan att rikta vår uppmärksamhet. Uppmärksamhet kan liknas vid en strålkastare, den lyser upp det vi fokuserar på. En av orsakerna till att just uppmärksamhet binder ihop neuron så kraftfullt är att det ökar utsöndringen av signalsubstansen acetylkolin i de använda neuronbanorna – vilket i sin tur stärker neuronens förmåga att binda sig samman. Det vi fokuserar på kommer alltså att bli biokemisk hårdvaluta i hjärnan.

Om vi rutinmässigt uppmärksammar våra misslyckanden kommer vi att bygga ut de neuronala nätverken för just de här tankarna och känslorna. Dessa kommer att bli bättre och bättre på att kommunicera, och vi kommer att bli bättre på att uppmärksamma – mer misslyckanden. Och om vi uppmärksammar de saker som vi är tacksamma för, hur små eller stora de än är, bygger vi upp andra neuronala nätverk.

Du kan läsa mer om det fascinerade sambandet mellan mind/uppmärksamhet/hjärnpåverkan beskrivet av Daniel Siegel, grundare av fältet Interpersonell neurobiologi, här. Läs gärna även mer i vårt tidigare inlägg om hur tacksamhet stärker hjärnan.

Styrd uppmärksamhet – att använda prosociala känslor för att potentiera inlärning

Att öva sig på att styra sin uppmärksamhet är alltså avgörande för vår hälsa. Mindfulness är den kanske mest beforskade metoden som tydligt visar att vår uppmärksamhet bygger om hjärnan, eftersom regelbunden mindfulnessträning ger mätbara skillnader i flera reglerande områden i hjärnan. Mer om detta i kommande blogginlägg.

Ett annat sätt att styra fokus som är användbart vid all ny inlärning är att stimulera prosociala känslor, i hjärnan associerade med vänster domäns** funktion. En av de effekter styrd uppmärksamhetsträning har är att det ökar aktiviteten i vänster främre frontallob – vilket underlättar vår förmåga att fokusera om till att uppleva positiva känslor.

Prova gärna denna övning under eller vid avslut av nästa terapitimme/samtal/utbildning – eller när du själv skall lära nytt. Be klienten skriva ned och/eller dela något på varje punkt, eller välja ett par av dem:

  • Nytt: (detta visste jag inte innan)
  • Om-inlärning: (något jag vetat men som jag nu kopplat ihop med dagens ämne)
  • Förvånad över:
  • Nyfiken på:

Att bli nyfiken på ger ger lust att lära mer, och förvåning är faktiskt en prosocial känsla som bor granne med att vilja utforska. Orden kommer från den skickliga parterapeuten Hedy Schleifer, grundare av Encounter centered Couples Therapy. Orden hjälper dig eller din klient att uppmärksamma sånt som leder till lusten att lära mer, något som i sin neurologiska bas alltså stimulerar acetylkolin som stärker nya kopplingar. Detta är i motsats till den annars ganska vanliga frågan “Vad tycker du om detta?” som vår hjärna gärna vill ställa sig  – eftersom vi, om vi inte väljer att fokusera om – kodar in 90% av det vi upplever på basis av det vi (tror) att vi redan vet. Läs mer om uttrycket som beskriver vad som händer: to Stimulate Neuronal Activation and Growth – SNAG the brain här.

Lär dig mer

Kom gärna till vår Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, i Göteborg 6/2 eller i Stockholm 21/5 . Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi båda med start i mars 2019.

Samma faktorer är verksamma i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag den i Krishantering och Psykologisk första hjälp i Göteborg den 4/9. Eller i Stockholm den 22/5.

Är du särskilt intresserad av att arbeta med par och vill lära dig mer om Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 4/6. Obs dock dagen har förkunskapskrav.

*Neuroplasticitet innefattar förutom stimulering av nya synapser, även bortfall av inte använda synapser, myelinisering av axoner som snabbar på nervimpulser upp till 30000 ggr jämfört med icke myeliniserade banor. Även utformningen av epigenetiken som påverkar hur vårt DNA läses av påverkas av våra erfarenheter.
**Numera pratar man snarare om vänster respektive höger domän än hemisfärer/hjärnhalvor när vi talar om funktioner som har sin bas i höger eller vänster sida – p.g.a. av att hjärnan alltid har aktivitet i höger och vänster hemisfär.

Se gärna klippet nedan där Rick Hansen berättar om Hardwiring happiness.

2019-04-17T16:41:46+02:00