Ansikten och blickar – vår hjärnas specialintresse

Det finns få saker som intresserar vår hjärna så mycket som ansikten. Vid åsynen av ett annat ansikte, som dessutom visar en känsla, kommer hjärnans limbiska system, “däggdjurshjärnan” som det ibland kallas, omedelbart att aktiveras. Det som allra mest verkar intressera oss i ansiktet är blicken, det är också den del av ansiktet som ger högst aktivering i den emotionella hjärnan. Vår tolkning av andra människors ansikten bestämmer direkt om vi kommer att känna oss trygga eller osäkra.

Även om vi inte alltid blir medvetna om det kommer ett ansiktsuttryck vi uppfattar som negativt direkt att sätta igång stressystemet (HPA-axeln) hos oss och ett uttryck vi uppfattar som positivt att sätta igång oxytocinproduktionen, vilket potentierar anknytning och må bra-känslor. I experiment där man tillsätter extra oxytocin genom till exempel nässprej (Decision Neuroscience, Dreher & Tremblay) ökar ytterligare vår dessutom ytterligare vår tendens att skapa anknytning när vi tittar på en annan människa, samma effekter kommer om vi håller kvar en varm blick i några minuter.

Blicken – en magnet

Varje art kan sägas ha sitt dominanta sinne. För många däggdjur är det luktsinnet, för människor är det generellt synintryck, som därmed även har starka belöningssystem kopplade till sig. Det område i ansiktet som har allra starkast attraktionskraft på oss är ögonen. Att möta en blick är – som Daniel Siegel påpekar – att få som en chockvåg av effekter genom nervsystemet, fast att vi oftast inte blir medvetna om det avgör de vårt känsloläge.

Flera av de 43 fina muskelgrupperna i ansiktet som finjusterar våra känslointryck påverkar området runt ögonen, som till exempel avslöjar om leendet vi ser innehåller äkta glädje eller spelad. Människor är dessutom en av få arter som genom sin synliga ögonvita avslöjar sin blickriktning, det går alltså att följa en annan människas intresse genom att följa blickriktningen. Detta är grunden för det vi kallar för joint attention, delad uppmärksamhet på något gemensamt – vilket är starkt relationsskapande.

Fysiform gyrus – aktiveras vid specialintressen

En del som är särskilt aktiv i hjärnan vid kodning av ansikten är den occipitotemporala vindlingen som kallas  fusifom gyrus, och som sträcker sig mellan bakhuvudet (occipitalloben) och tinnningsloben (temporalloben). Fusifom gyrus aktiveras även vid kontakt med saker som speciellt intresserar oss.

I hjärnor som fått en borderlinediagnos verkar intresset för ansikten vara ännu mer accentuerat –  man har och i flera studier sett en ännu kraftigare aktivering i både limbiska systemet, framförallt i grad och hastighet på respons hos amygdalan, vår känslocentral, och i fysiform gyrus (Cozolino, 2014). Tvärtom verkar det vara med hjärnor som fått en autismdiagnos, här drar inte blicken till sig samma uppmärksamhet och fusiform gyrus aktiveras inte på samma sätt. Daniel Siegel (A Comprehensive Course in Interpersonal Neurobiology, 2017) betonar att detta inte alls behöver vara kopplat till ett ursprungligt ointresse för ansikten, utan att den rikliga mängd aktivitet i hjärnan som triggas av ansikts- och blickuttryck leder till överlastning för den autistiska hjärnan och att man tidigt lär sig att undvika blicken för att minska mängden stimuli – vilket för med sig att det heller aldrig blir ett “specialintresse”.

Psykologisk säkerhet börjar med en varm blick

Idag är begreppet psykologisk säkerhet studerat i många avseenden, och man ser att grupper eller team som präglas av interpersonell trygghet och säkerhet arbetar effektivare och mer arbetsfokuserat. En av dem som forskat på området är Stephen Porges, som kallar detta för “the transformative power of feeling safe” och betonar att när vi uppfattar vår omgivning som hotfull, vare sig det är av reella skäl eller till följd av vår inlärningshistoria så kommer vår “beteenderepertoar”, dvs våra möjliga beteenden att styras utifrån hot – vilket aktiverar vårt autonoma nervsystem. I samma stund vi uppfattar vår omgivning som säker – till exempel genom att möta en varm blick – så får vi tillgång till fler beteenden, som till exempel nyfikenhet, relationsskapande, inlärning och kreativitet.

Tycker du också att det är spännande med Interpersonell Neurobiologi?

Kom gärna till vår Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, ges nästa gång i Stockholm 7/5, i Göteborg 26/9 och i Örebro 21/11. Till hösten börjar en fördjupningskurs för alla som arbetar med terapi eller samtal i Interpersonell neurobiologi fördjupning den 4/9 i Göteborg, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi börjar 2/10.

Här kan du se ett exempel på blickens kraft, i performancekonstnären Marina Abramovis möte med sin före detta partner Ulay mitt i en föreställning om blickar.

2018-08-11T21:09:30+00:00