Att träning är bra för välbefinnandet vet nästa alla vi det här laget. Vi blir gladare, starkare och orkar mer.  Samma sak med trygga och varma nära relationer – vi blir gladare, starkare och orkar mer. En gemensam nämnare är att båda trygga anknytningsrelationer och fysisk aktivitet ökar förmåga att producera hjärnans eget “mirakelmedel” som skyddar hjärnceller mot nedbrytning och får nya hjärnceller att bildas. Det finns alltså goda chanser att med hjälp av till exempel relationsarbete och fysisk aktivitet och “bygga om” hjärnan även som vuxen och bli mer stress- och känslotålig.

Vi får nya hjärnceller hela livet  – men ännu mer vid fysisk aktivitet

I Anders Hansens fina bok Hjärnstark beskrivs vad som händer i hjärnan vid ökad fysisk aktivitet på ett sätt som får en att längta efter att ta på löparskorna. Bland många andra saker som händer i hjärnan, är att fysisk aktivitet ökar tillväxt av nya hjärnceller och stärker kopplingarna mellan dem, dvs integrerar hjärnans olika delar. Detta sker bland annat genom ökad produktion av BDNF – Brain-derived neurotrophic factor  – en tillväxtstimulerande substans som produceras bland i Hippocampus och hjärnbarken. Hippocampus är en del av hjärnan som är extra viktig för minnesinlagring, hågkomst av minnen, att kunna lugna vid svåra känslor – och även förmåga till rumslig orientering. Nybildningen sker hela livet – varje dag får vi faktiskt 1400 nya celler i bara hippocampus – men ännu fler celler bildas och fler överlever om vi även rör på oss. För  att de sedan skall överleva krävs att de används –  men det är en annan sak. Fysisk aktivitet förbränner även det kortisol som bildas vid stress, och kommer alltså att verka som “detox” för stressystemet.

Trygg anknytning stimulerar samma mirakelmedel som träning

I Louis Cozolinos spännande bok The Neuroscience of Human relationships beskrivs att ju mer trygg anknytning som skapas desto mer produktion av  just BDNF som alltså potenterar både tillväxt av nya hjärnceller och skydd av befintliga.  Eftersom BDNF har så stor funktion i just Hippocampus stärks vår förmåga till nyinlärning och vår kapacitet att lugna ett larmat nervsystem  – läs gärna mer om samspelet mellan Hippocampus och Amygdala här.

Det är inte det enda trygg ankytning gör i vår hjärna – det ökar även bland annat förmågan att ta upp lugn- och ro-hormonet oxytocin, hjälper till att reglera ned kortisolöverskott och ger mer effektiva glukokortikoider som verkar inflammationshämmande och skyddande. Som vid fysisk aktivitet kommer även kopplingarna mellan hjärnans celler och olika delar att öka vid trygg anknytning. Så våra relationer bygger bokstavligen våra hjärnor – och tvärtom.

Det är aldrig försent att få trygg anknytning – den sociala synapsen

Vi vet idag att även om anknytningsmönster blir en del av vår vuxna personlighet så är de faktiskt just mönster som på grund av hjärnans plasticitet och vår sociala läggning som människor kan ändras.  Forskning visar dessutom att otrygg anknytning är mer känslig för yttre påverkan och faktiskt kommer lättare att ändras på grund av nya erfarenheter än ett i grunden tryggt anknytningsmönster. Det finns alltså goda chanser att med hjälp av relationsarbete få chans att “bygga om” hjärnan även som vuxen.

Trygg anknytning kan stärkas där kontakt och intoning (attunement) uppstår – och det sker inte genom kommunikation som man kan tro,  utan det är kontakten som i sig möjliggör meningsfull kommunikation. Precis som mellan nervcellerna.

Lär dig mer 0m den sociala synapsen

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Vill du veta mer om hur man arbetar med att skapa kontakt som möjliggör kommunikation eller om Interpersonell Neurobiologi? Tag gärna del av våra utbildningar i Interpersonell Neurobiologi, finns både som specialistkurs för psykologer med start 26/10 och som inspirationsdag 29/11 öppen för alla. Vi kommer även att se hur detta går som  en röd tråd i krishantering och psykologisk första hjälp som ges som endagsutbildning den 15/11.