Den neuronala synapsen  – och den sociala synapsen

Nervcellen är beroende av kontakt, budskap och kommunikation från närliggande nervceller. Utan meddelanden från andra celler förtvinar den, tappar sin funktion, sina förmågor, tillväxten av nya celler i området hämmas och de befintliga kan till slut dö. Kommunicerar närliggande celler gång på gång kommer de däremot att allt lättare aktiveras i samma kedja för varje gång, precis som Hebb* konstaterade med uttrycket “cells that fire together, wire together”.  Samma sak har visat sig stämma för oss människor: vi knyts samman av kontakt.  Därför pratar man inom interpersonell neurobiologi om analogin mellan den sociala och den neuronala synapsen.

Det finns 100 miljarder nervceller i hjärnan. Kontaktpunkterna mellan nervcellerna kallas för synapser och innebär en möjlig elektrokemisk koppling mellan två nervceller. Varje nervcell i hjärnan kan ha upp till 10 000 synapser som skapar kontakt med andra nervceller.  Antalet möjliga kopplingar mellan hjärnans celler är alltså nästan oändliga!

Kommunikation mellan neuron sker tre steg: 1, kemisk/elektrisk kommunikation över synapsen 2, förändrad biokemi i cellen till följd av detta och 3, aktivering av mRNA och protein synteser som ändrar cellstrukturen som en respons.

The space between us

Den sociala synapsen  innebär en bild för kontakt och kommunikation mellan människor – och den funkar på samma sätt: det är genom utrymmet mellan oss det finns möjligheter att knyta kontakt mellan oss. Där uppstår även våra relationer.  Som Martin Buber en gång sade: “Our relationship lives in the space between us.

Kontakt skapas genom att kommunikation överförs genom “the space”, beroende på hur den mottas kommer den på olika sätt att den ändra biokemin inom oss och påverka och ändra vår hjärna, dess strukturer och vårt psykologiska tillstånd. Glad? Lycklig? Nedstämd? Känslor kan på grund av bland annat våra spegelneuron och andra receptiva strukturer i hjärnan “smitta” oss. På några millisekunder påverkas vi av vad vi upplever som negativa saker –  medan vi tar betydligt längre tid på oss att bli medvetna om positiva saker. Vårt nervsystem är väl rustat för både överlevnad och för kontakt.

Utan kontakt med andra avstannar utveckling och färdigheter precis som hos nervcellerna – både hos små barn och vuxna. Som Louis Cozolino skriver i The Neuroscience of Human Relationships om den sociala synapsen: ”This, in essence, is how love becomes flesh.”

Interpersonell neurobiologi – materialkunskap för terapeuter

Det som skiljer interpersonell neurobiologi från “bara” neurobiologi är just betoningen på den sociala hjärnans strukturer, människors behov av kontakt och hur vi faktiskt “byggs” i samspel med våra relationer. Här vävs psykologi, biologi, anknytning, social teori ihop till en väv av förståelsemodeller. Kunskapen är användbar som till exempel psykoedukation, som “materialkunskap” för terapeuter att justera interventioner utifrån samt som rik metaforisk källa.

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Visst är det spännande? Tag gärna del av våra utbildningar i Interpersonell Neurobiologi, finns både som specialistkurs för psykologer och som inspirationsdag i Interpersonell neurobiologi öppen för alla. I krishantering baserad på forskning är just den sociala synapsen och dess funktion i att aktivera vårt relationella överlevnadssystem en central del. Precis som i terapi.

*Donald Olding Hebb,  1904-1985 var en kanadensisk professor och forskare, med särskild inriktning på neuropsykologi.