Hur ett Mindset kan öppna världen. Secure – del 1.

Trygg anknytning lärs in och övas i relationer livet ut, och när den väl är inlärd går den utöver det relationella utrymmet. Den innebär att världen, den inre och yttre i många skiftningar, kan utforskas.

Trygg anknytning skapar vad forskarna kallar en “workning mental model of secure”. En mental modell för att tolka, förstå, tåla och förhålla sig till vad som händer i kroppen, relationer och i världen, även kallat “det trygga skriptet”.

I Secure del 1 återbesöker vi hur trygg anknytning utvecklas i relation till det “mindset” vi möter hos den andre – en förälder, pedagog, terapeut eller till och med ledare. I I hjärnan vid trygg anknytning – Secure del 2 beskriver vi i detalj vilka specifika hjärnfunktioner som är aktiva när trygg anknytning finns och hur man kan stärka dem livet ut i terapi, pedagogik, samtal och möten.

Men först den stora bilden av hur anknytning uppkommer och hur olika relationer livet ut får oss att luta åt olika håll – ibland i samma relation över tid. Och tips för dig som direkt möjliggör träning av trygghet tillsammans med din klient.

Läs ikapp om de fyra S:en som skapar Secure

Som minnesregel används fem S i trygga relationer. De första Seen, Soothed, Safe, Synchrony – är basen för det femte S:et Secure – trygghet, allt enligt Daniel Siegels akronym. Se våra tidigare inlägg Safe – och huruvida världen är säker avgör allt, Soothed – känsloreglerad, Seen – att bli begriplig bortom ord och det magiskt spännande Synkroni – hur resonans mellan två nervsystem till och med optimerar inlärning.

Mindset hos anknytningspersonen är avgörande – flexibilitet i olika relationer är livskraftigt

Att på några millisekunder kunna skifta mellan olika “skript” i olika relationer och situationer är en flexibilitet som bör gratuleras till, inte beklagas. Och detta är högst ändamålsenligt – vi är gjorda för att flexibelt kunna skifta skript för att få den omsorg vi kan få just då, eller tona ned behovet av den. Därför pratar man inom relationell neurobiologi gärna om “lutningar” inom anknytning snarare än de fasta, mer personlighetsbundna mönster som i vissa sammanhang lyfts fram. Men visst kan vi och våra klienter ha en “grundlutning” som man ofta återkommer till.

Studier med hjälp av AAI, Adult Attachment Interview (M. Ainsworth, D. Siegel, eller se artikeltips nedan) har gång på gång konstaterat att anknytningen skapas i samspel med anknytningspersonens mindset. Ett närvarande mindset ger utrymme för de fem S:en i trygga relationer, som i sin tur ger trygghet. Läs mer nedan!

Uppgradera ditt språk

Våra hjärnor hjälper oss att detektera katastrofer och är bra på att snabbt se bara det som gör ont eller inte funkar. Eftersom det vi fokuserar på växer, i hjärnan och i livet, är det till hjälp med en språkuppgradering för att leda fokus bort från patologi mot hälsa.

I terapi och annat utvecklingsarbete vill vi stärka den trygga lutningen, och vi vill skifta otrygga skript som går på “tomgång” mot trygghet. Tomgång kan vara ett sätta att uttrycka att faran är över men nervsystemet är fortsatt stressat, som efter trauma. Att använda dessa eller andra icke-patologiska ord som t.ex. “lutning” och “tomgång” är ofta en kungsväg till nyfiket utforskande istället för stigman som störningar, dysfunktioner eller oförmåga.

…..och ditt Mindset – anknytning är livslång inlärning

När vi här talar om anknytningspersonen kan det vara en förälder, en terapeut, lärare, vän eller partner. Vi har tidigare skrivit om denna bredd utifrån terapeuten som anknytningsperson och hur hens anknytningslutning spelar in för terapins utkomst. Anknytning lever i ett livsperspektiv och även om de första upplevelserna barn-förälder spelar stor roll för den impuls och motivation vi har i relationer kan den alltid läras om. De spännande samband man funnit mellan omsorgspersonens mindset och “anknytningslutning” hos barn, elev, klient är:

  • Preoccupied mindset – anknytningspersonen är “kidnappad” av sina egna känslor och har svårt att skilja ut sina känslor från andras. Detta motiverar till en ambivalent anknytningslutning där vi kan ha svårt att balansera känslor, växla snabbt mellan känsla av övergivenhet och att sen vilja hålla fast och “ropa med hög anknytningsvolym” för att inte bli lämnad. Man tonar upp höger domäns mer kroppsliga kommunikation och sensitivitet för signaler.
  • Dismissive mindset – anknytningspersonen avfärdar innebörd och vikt av känslor, mentala bilder, kontakt med andra etc. Detta motiverar till undvikande anknytningslutning, och att man som barn/elev/klient själv tonar ned vikten och behovet av kontakt, känslor och tonar upp betydelse av ordning, verbalitet och strukturtänk.
  • Fragmenterat mindset – anknytningspersonen har växlingar i sitt mindset som är svåra att göra begripliga både för en själv och andra. Anknytningspersonen blir skrämmande – och detta motiverar till desorganiserad anknytning. Det innebär en krock i kropp, hjärna och nervsystem mellan att å ena sidan söka kontakt och å andra sidan på olika sätt skydda sig från det skrämmande.
  • Present mindset – anknytningspersonen har förmågan till närvaro och de fem S:en i trygga relationer. Detta är ett moment-till-moment skifte och inget permanent tillstånd. Det gör att det vi gör just nu i våra relationer spelar roll. Så fort detta skifte sker ändras förutsättningarna helt. En närvarande annan skapar grund för trygg anknytning – som förändrar allt. Du kan även öka egen trygghet genom att öva egen närvaro.

Den allra viktigaste interventionen är du – och din närvaro. Börja här.

Interventionen över alla är alltså närvaro. I I hjärnan vid trygg anknytning – Secure del 2 får du svaret på hur många procent av tiden anknytningsforskarna anser är vad som krävs att anknytningspersonen är närvarande mentalt för att skapa trygghet mellan förälder och barn.

Vi kan alla ha lutningar som går på “tomgång” och som får oss att tappa i närvaro. Det är inte att undvika tomgången som är målet, utan att notera den och möjliggöra ett medvetet val för att reparera relationen och återanknyta efter “tomgångskörning”.

Här kommer en kort övning i närvaro – kanske i nästa möte eller när du märker att du stänger av eller tvärtom skruvar upp din “anknytningsvolym” mer än vad som kanske behövs:

Lägg märke till ditt andetag. Luta dig tillbaka i stolen, känn fötterna mot golvet. Landa med nyfikenhet här och nu. Hur känns ryggen mot stolen? Vilka ljud hör du? Ljud utifrån? Ljud inifrån? Vad kan du notera just för mikro- och makrorörelser hos din klient? Är uttrycket runt ögonen levande och aktivt eller avslaget? Hur ser det ut hos dig tror du? Hur kan du uppskatta denna stund här och nu? Sakta ned på tempot i vad du än gör i nästa steg.

Med denna enkla övning har du gjort magiska saker för att aktivera de frontallobsfunktioner som inte bara hjälper dig lägga märke till vad som händer i dig utan också skilja på vad som händer hos den andre och hos dig. Men med bibehållen nyfikenhet och kontakt för den andre. Läs mer om dessa spännande funktioner i I hjärnan vid trygg anknytning Secure – del 2.

Inom Interpersonell Neurobiologi kallas detta differentiering och länkning, och är själva grunden till hälsa. Inte skarp differentiering som i undvikande och att vi inte berörs av varandra, inte sammansmält länkning så att vi blir en och samma. Utan två olika personer, utrymmet mellan dem och en bro som förbinder. Här börjar äventyret.

Vill du ha mer inspiration?

Har datumen passerat när du läser detta så klicka på länken ändå för att se nästa kurs.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 18/9 i Göteborg. De fem S:en i trygg anknytning är även helt centrala i evidensbaserad krishantering, nästa kursdag i Krishantering och Psykologisk första hjälp 29/1 i Göteborg.

Vår nästa fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning start 5 november, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi start 15 oktober.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 21/1 – 2020. Obs att dagen har förkunskapskrav.

Läs mer om anknytning och hjärnan

Läs gärna mer om hjärnutveckling, trygg anknytning och de interventioner som stöder den t.ex. i. Attachment and early brain development – neuroprotective interventions in infant–caregiver therapy