Frigör potentialen i synkroni – det påverkar utfall, inlärning och klientnöjdhet – och bådas hälsa

Är du nyfiken på hur hjärnforskning om synkroni kan stötta utfall i behandling?

Nya spännande studier visar att synkroni mellan klient och terapeut – på insida och utsida – leder till så kallad autonom samreglering och att terapin då blir mer verkningsfull. Läs mer om hur du aktivt kan öka graden av synkronisering i ditt klientarbete. För synkroni är inte bara viktigt för bebisar som på bilden ovan, det bidrar till er allians och ökar chansen för positiva behandlingsresultat.

Kontakt = synkroni

När vi får verklig kontakt med varandra så synkar sig nämligen delar av våra hjärnor och nervsystem till varandra som om de faktiskt avbildade varandra. De delar som främst synkar är delar kopplade till kropp, känsla, relationer – men även till perception och inlärning. En del forskare** menar till och med att graden av synkroni i sig är ett mått på kontakt.

Vi har tidigare skrivit om synkronisering mellan hjärnor och hur det bland annat påverkar inlärningen och kärleksrelationer – i detta blogginlägg fördjupar vi hur synkroni specifikt kan påverka terapi.

Synkroni påverkar både kroppar och hjärnor

Synkroni innebär att det nästan vid samma tidpunkt som en människa känner något så uppstår liknande avfyrningsmönster, gester, känslor och kroppsliga sensationer i en annan kropp som är närheten. Det kan beskrivas som en social koppling mellan två, eller fler, människor där det uppstår ett “här och nu” mellan dessa personer som går långt bortom den verbal kommunikationen*. Ju mer upplevelse av kontakt, desto snabbare sker dessutom synkningen.

I genomsnitt tar det 1-3 sekunder i fördröjning för våra hjärnor att sätta igång synkronin, när vi har ”mitt emellan-bra” kontakt. Kropp och hjärna synkar, speglar och imiterar samma aktiviteter som finns i den andres inre. I de möten som vi efteråt skattar att kontakten varit extra god kan våra nervsystem till och med förutsäga (=brain forecasting) varandras aktivitet med upp till 2 sekunder. Spännande forskning** visar att denna typ av synkroni har starka skyddande hälsoeffekter, på bådas kroppar, hjärtan och nervsystem.

Inre och yttre

Synkronisering kan observeras både inom våra kroppar – i from av synkade hjärnområden och kortisol och oxytocinhalter – och på dess utsida, i form av till exempel kroppsrörelser och ansiktsmimik, andningsfrekvens och hjärtfrekvens****, **.

Men det slutar inte där. Flera studier har visat att synkronisering sker till och med i hudens svettkörtlar mellan människor vid känslomässig närhet, empati och medkänsla*. Vi börjar helt enkelt svettas på samma sätt när vi får kontakt. En studie**** visade att attraktion mellan två människor på blind-date förutspåddes av synkroni i hjärtslag och hudkonduktans. Med andra ord var det inte bara till exempel synkade skratt och ögonkontakt som associerades med attraktion, det gick verkligen att mäta in på huden – något som är svårt att medvetet påverka.

Nu till synkronisering i terapirummet.

Ju mer synkronisering desto mer nöjdhet med terapins effekt

I en spännande studie undersökte man terapeutisk allians med hjälp av synkroni i form av mätning av hjärtfrekvens, HRV (hjärtfrekvensvariabilitet, det vill säga det faktum att pulsen går ned på utandning – ett vanligt mått på parasympatisk aktivitet) samt synkning av andningsmönster hos terapeut och klient under en årslång terapiprocess*. Man ville utifrån en tidigare studie där man observerat synkroni i andningsfrekvens mellan dansare och publik under en dansföreställning se om detta kunde spela en roll även i en terapi.

Icke-viljestyrda – men påverkbara processer

Hjärtat och andningen är delar av vårt autonoma nervsystem och påverkas av vår autonoma, det vill säga icke-viljestyrda reglering. Studien fann att högre grad av mätbar synkroni mellan terapeut och klient korrelerade positivt med hur terapeut och klient båda skattade att terapiprocessen fortlöpte.

Ju mer synkronisering – desto mer upplevd nöjdhet såväl hos klient som terapeut fanns det. Dessutom fanns starka hälsovinster, som Barbara Fredrickson beskriver**, med denna typ av vagusnerv-reglerande synkroni, som leder till lägre grad av kortisol och högre doser oxytocin. För vårt nervsystem spelar det ingen roll om den vi synkar med är en klient eller en kärlekspartner – själva akten av synkning verkar ha en reglerande och hälsostärkande effekt på bådas kroppar, oavsett arten av relationen – synkroni och mikrostunder av det ditt nervsystem uppfattar som kärlek kan du få från en främling i kassakön, en äkta eller oäkta hälft – eller en klient-terapeut-relation.

Det autonoma nervsystemet går att påverka, med hjälp av uppmärksamhet – se gärna Stephen Porges i klippet nedan förklara hur social samreglering pausar våra kroppars hot-respons.

Var i kroppen sker synket? Det samspelar med terapiutfall på olika sätt

En annan studie*** kodade kroppsspråket hos terapeut och klient med hjälp av inspelade terapisessioner där forskarna skiljde på kropps-synkronisering där man tittade på kroppen (övre torso och händerna; exempelvis att ändra sin sittposition) respektive huvud-synkronisering (ansiktet, huvudets gester; exempelvis mimik eller att nicka när den andra pratar).

Studien drog två spännande slutsatser. Huvud-synkronisering förutspådde nöjdhet med den totala upplevelsen av terapin, medan kropps-synkroniseringen förutspådde nöjdhet med enskilda sessioner. Kropps-synkroniseringen uppfattas som mindre viljestyrd än huvud-synkroniseringen som ofta används för att understryka ord. Med andra ord så verkar huvud-synkronisering behöva tid på sig, medan kropps-synkronisering har en mer direkt effekt. Andra intressanta iakttagelser var att klienter generellt rörde sig mer under terapisessionen än terapeuten – samt att kvinnor (både terapeut och klient) rörde sig mer än män.

Detta snabbväxande forskningsfält kan ge oss spännande ledtrådar till vad som är verkningsfullt i terapi

Blir du också nyfiken på hur du kan arbeta med och utveckla synkronisering mellan dig och din klient?

Vi på Psykologi med mera arbetar genomgående med hjärnvänlig och anknytningsbaserad terapi och behandling. Här är våra bästa tips på maximering av synkroni-effekter – hämtade från såväl referenslitteraturen som vårt breda fält Interpersonell Neurobiologi, som alltid bjuder in den förkroppsligade hjärnan i arbetet:

Sakta ned på tempot

Tempot är centralt för att hinna med synkroni. Att skruva ned på tempot bjuder in det Interpersonell Neurobiologi kallar höger domäns kommunikation, det vill säga kroppsbaserad kommunikation som har sin bas i höger hemisfär. Den högra hemisfären har ännu mer speglande kretsar som responderar på just andra människors icke-verbala kommunikation. Temposänkningen verkar vara det enskilt viktigaste steget för att både synkroni och intoning skall kunna ske.

Härma!

När du sänkt tempot hinner du fatta medvetna beslut om hur du kan fånga upp en rörelse som din klient gör och ”ge” den tillbaka till klienten. Du kan göra det som en del av din icke-verbala kommunikation, det vill säga upprepa gesten du nyss såg innan eller samtidigt eller innan som du besvarar med ord.

Tryck på paus och fäst medveten fokus

Du kan även välja att i kombination med ovanstående trycka på en form av virtuell ”pausknapp” och därmed stärka effekten genom att uppmärksamhet potentierar synkning av avfyrningsmönster i hjärnan. Kanske kan du säga, ”Är det ok om vi trycker på paus där, och bara noterar den där rörelsen din kropp gjorde samtidigt som du sade”xyz”? Skull du kunna tänka dig att göra den gesten igen, kanske ännu långsammare? Lägger du märke till någon sensation, bild eller impuls som ökar när du gör det?”. Detta med att pausa och notera vad kroppen säger är en av huvudinterventionerna i Somatic Experiencing (SE), en kroppsbaserad traumabehandling.

Öva upp närvaro

Närvaro är interventionen före andra, som som vi beskriver i bland annat När är du?.

Regelbunden mindfulness-övning stärker de nätverk du behöver för att kunna göra just ett reglerat synkroni-arbete****. Exakt varför vet ingen, men de flesta av de delar i hjärnan som går att träna upp med hjälp av medveten närvaro överlappar med de områden som ökar sin aktivitet vid trygg anknytning. Den gemensamma nämnaren är att båda stärker hjärnans reglerande förmågor och tar tillvara kroppens kompetens.

Lev och planera ditt arbete på ett sätt som gör det  enkelt det går att vara närvarande i samtalet och mötet. Ett här och nu möjliggör synkronisering, och ditt nervsystem är ett verb – som blir det du gör – tillsammans med andra.

Öva det sociala engagemangssystemet

Blicken och ansiktsmimik i framför allt övre 2/3-delen av vårt ansikte är manna för vårt sociala umgänge  – det är faktiskt till och med vår hjärnas specialintresse. Det är inte för inte som synkroni mellan våra ansikten och huvudrörelser påverkar nöjdhet med terapi totalt sett**. Vårt sociala engagemangssystem är ett snabbt, effektivt – myeliniserat  – finmaskigt system som kan tränas upp och underhållas – både för terapeuter och våra klienter.

Det sociala engagemangssystemet är ett samlingsnamn på ett antal med det parasympatiska nervsystemet samspelande nerver som behöver kunna imitera (det forskningen kallar ”mimicry”) för att vi skall ana vad någon annan känner******. Vi beskriver systemet mer i inlägget om hur du lättast ser om någon är trygg.

Undvik botox*******. Trots att vi är många som drömmer om att få bort den kära ”argrynkan” så försvårar det synkroniseringen i just detta system. Botoxinjektioner gör det svårare att uppfatta våra egna och andras känslor vilket påverkar graden av synkronisering negativt. Vi behöver kunna imitera alla de 43 ansiktsmusklernas fina små rörelser för att starta en våg av synkroni mellan oss. Se nedan en inspirerande film om träning av det sociala engagemangssystemet – som gympa för förmågan att synkronisera – grundaren av Poly Vagal Theory, Stephen Porges, pratar i klippet om det däggdjursgemensamma Sociala Engagemangssystemet, och hur viktigt det är för vår hälsa.

Rensa bort mobiler

Tag för vana att lägga mobiler och andra småskärmar utanför synhåll vid mänskliga möten. Be klienten stänga av mobilen (inte på vibrationsläge!) och lägga den i jackan eller väskan. Forskning visar att även den mobil som ligger nedvänd på bordet med avstängt ljud när människor möts kommer att göra att vi efteråt utvärderar mötet som mindre intressant. Så mycket uppmärksamhet – från dig och klienten – drar blotta åsynen av mobilen åt sig*******. Den uppmärksamheten kan ni istället använda till att skapa varaktiga minnen av säkerhet som på sikt bildar nya – lättsynkade – nätverk för trygghet i hjärnan.

Neurofeedback

Ett sätt att påverka och öka graden av neuronal synkronisering är med hjälp av neurofeedback. På samma sätt som varma ögon och nickningar från en medmänniska leder till att du vill fortsätta berätta din berättelse då synkroniseringen mellan er har väl har startat, så innebär en neurofeedback-session att en synkronisering startar mellan det som syns på skärmen och hjärnans samspel med detta***.  Genom samtidig mätning och preciserad stimulans av hjärnans aktivitet och interaktion med NFT-programmet frigörs hjärnans ”lutning mot hälsa”.

Neurofeedback kan användas exempelvis vid trauma eller uppmärksamhetssvårigheter, men även för att generellt öka kapacitet för synkroni och utförandeförmåga.

Synkroni optimerar inlärning

Alla våra utbildningar bygger på synkroni mellan nervsystem, det ökar chansen att vi faktiskt minns innehållet. Välkommen till oss och låt oss utforska tillsammans!

Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen på Krishantering och Psykologisk första hjälp ges nästa gång i februari Göteborg. Den ger behörighet till vår efterlängtade Del 2-kurs i Krishantering som ges i anslutning, och del 3 med fokus på kris och ledarskap som ges i slutet av februari 2023.

För alla som arbetar med mänsklig utveckling och vill veta mer om synkroni och anknytning för att skapa hälsa välkomnar vi till Interpersonell neurobiologi fördjupning.

För psykologer som vill gå en specialistkurs i området är nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi starta nästa gång i mars 2023.

Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi ges nästa gång den 18 januari. Inspiration till trygg anknytning i ditt eget – och dina klienters – liv.

Såhär säger vi som arbetar på Psykologi med mera om synkroni

Tänk att allt som behövs för synkroni är närvaro – lika förundrande och magiskt varje gång. Sofia Djerf, leg. psykolog på Psykologi med mera.

Synkroni får mig att tänka på BB Kings klassiska ord: ”Hey everybody let´s have some fun. You only live but once. And when you are dead you are done. So let the good times roll…Go out and get TOGETHER – let the good times roll”. BB beskriver på pricken vad som händer i kroppen när vi hälsosynkar. Jennifer Magnusson, leg. psykolog på Psykologi med mera.

Hälsolutande synkroni får helt enkelt våra nervsystem att sjunga. Ingrid Almgren Sjölander, leg. psykolog på Psykologi med mera.

Face to Face Social Engagement – underhåll och öva dagligen

Lyssna på när grundaren av Poly Vagal Theory, Stephen Porges,  pratar om det däggdjursgemensamma Sociala Engagemangssystemet, och hur viktigt det är för vår hälsa.

 

Referenser

Om du vill veta mer om någon av dessa källor rekommenderar vi ett sök på Google Scholar. Vi har tyvärr inte möjlighet att punktdistribuera artiklar på förfrågan.

*Physiological Synchrony in Psychotherapy Sessions, Wolfgang Tschacher & Deborah Meier, Psychotherapy Research, 2019.

**Love 2.0, 2013 av Barbara Fredickson

*** ”Nonverbal synchrony of head- and body-movement in psychotherapy: different signals have different associations with outcome”, Ramseyer & Tschascher, Frontiers in Psychology, 2014

**** “Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma”, 2021 av Van der Kolk, B.

***** “Physiological synchrony is associated with attraction in a blind date setting”, E. Prochazkova et al, Nature Human Behaviour, volume 6, pages 269–278 (2022).

******  The neurobiology of human relationships, 2014 av L. Cozolino

******* Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, , 2020 av A. Hansen,

********”Embodied Emotion Perception: Amplifying and Dampening Facial Feedback Modulates Emotion Perception Accuracy”. Social Psychological and Personality Science, 2(6), 673–67, Neal, D. T., & Chartrand, T. L. (2011).