I hjärnan vid trygg anknytning

Övningsområdena som ökar trygghet. Secure del 2.

Vilka specifika hjärnfunktioner är aktiva när trygg anknytning finns? Och hur man genom att träna dem kan stärka dem livet ut i terapi, pedagogik, samtal och möten. Läs om nio områden som var för sig och tillsammans är träningsområden som kan övas för tryggare anknytning i alla dess facetter, tillsammans med andra eller ensam.

Se även Trygg anknytning är mycket mer än en relation – Secure del 1 där vi återbesökte hur trygg anknytning som öppnar världen utvecklas i samspel med ”mindset” hos oss själva och andra.

Det handlar om de fem S:en

Vi fortsätter i detta inlägg med förlängningen av fem S i trygga relationer. De första: Seen, Soothed, Safe, Synchrony – är basen för det femte S:et Secure – trygghet, allt enligt Daniel Siegels akronym. Se våra tidigare inlägg Safe – och huruvida världen är säker avgör allt, Soothed – känsloreglerad, Seen – att bli begriplig bortom ord och det spännande Synkroni – hur resonans mellan två nervsystem som optimerar inlärning.

Hjärnan utvecklas i samspel med anknytning

En stor del av hjärnans funktioner påverkas av anknytning, huruvida den är trygg eller otrygg påverkar en bredd av system och funktioner. Se gärna artikeltips nederst om du vill fördjupa hur hjärnan påverkas av anknytning.

Några exempel på hur vår sociala hjärna från start danas i anknytning: som tätheten och kopplingarna i corpus callosum som förbinder höger och vänster hemisfär. Tätheten minskar vid anknytningsneglekt och långvarig stress och ökar med trygg anknytning. Andelen oxytocinreceptorer i bland annat hippocampus ökar om man får motta omsorg och beröring. Hippocampus har många funktioner, förutom minnesinlagring har den en central roll i att kunna bromsa stresspåslaget i kroppen, och med fler receptorer för oxytocin blir bromsen mer effektiv. Trygg anknytning påverkar alltså stress-bromsen så den går kortare tid på ”tomgång” när faran är över.

Ännu ett exempel är att amygdalan – basen i känslo- och rädslosystemet – är mer lättaktiverad vid otrygg anknytning, speciellt på höger sida som är mer fokuserad på negativa känslor. Ett annat centralt område, aktivt i att bland annat kunna bromsa stresspåslag och många andra funktioner, är pre-frontal cortex. Området finns innanför pannan och speciellt den del som ligger innanför ögonbrynen som är en viktig del av skapandet av en mental modell of security. Detta område och hur vi kan stärka det är i fokus nedan.

Nio funktioner som är kopplade till trygg anknytning

Interpersonell Neurobiologi med bland annat Daniel Siegel (se ex Hjärnstorm 2016, The developing mind 2015) som förgrundsperson har fokus på forskning som ser på sambandet mellan trygg anknytning, mind och hjärnans funktion. Här lyfts nio områden fram som alla är resultatet av en integrerad hjärna där de olika delarna är differentierade och länkade, vilket potentieras av trygg anknytning. Differentiering och länkning är själva definitionen av hälsa enligt Interpersonell Neurobiologi, och vi kan arbeta aktivt på olika sätt för att stärka denna rörelse mot hälsa.

När hjärnan är integrerad är ett komplext samspel mellan olika hjärnområdet optimalt och flexibelt anpassade till omgivningen och kroppen. De nio funktionerna har det gemensamt att de alla är beroende av aktivitet i särskilt middle prefrontal cortex som då samspelar med andra delar av nervsystemet. Dessa nio har direkta kopplingar till det som kallas trygg anknytning: att träna och att uppleva trygg anknytning stärker just de hjärnområden som involverade här. Och åt andra hållet – att träna dessa stärker trygg anknytning, det vill säga en mental modell av trygghet som öppnar för att världen kan utforskas.

Som väl är är hjärnan plastisk och hjärnans 100 miljarder neuron med i snitt 10.000 möjliga kopplingar per neuron kan under hela livet påverkas och utvecklas. Det fantastiska med hjärnans plasticitet är just att vi genom att lära oss känna igen, uppmärksamma och förstärka dessa kapaciteter alltså också tränar trygg anknytning.

Här kommer kartan. En karta får dock inte förväxlas med territoriet självt, trygg anknytning i våra komplexa hjärnor kan dyka upp på ännu fler sätt.

Kroppsreglering – kroppens funktioner som hjärtfrekvens, temperatur, andning och matsmältning får hjälp av prefrontal cortex att regleras optimalt till rådande omständigheter. Här kan vi lära oss mycket av Stephen Porges Poly vagal Theory: sambandet mellan kroppen, relationer, det parasympatiska nervsystemets två grenar, matsmältningen, och skillnaden mellan hur kroppsreglering fungerar vid ”överlevnadsläge” respektive när vi har tillgång till sociala engagemangssytemet. Läs mer i Varför vårt nervsystem kan behöva gratuleras.
Intoning Att känna känslan av den andres upplevelse, och att kunna både tona in med kropp, ton, mimik, timing dvs kroppens språk och make sense av det den andre förmedlar, dvs integrera språk, kropp och känsla. Lika viktig är den inre intoningen till vårt eget kroppstillstånd just nu. Vi lär oss detta av att bli sedd och hörd inte bara på orden – och att bli begriplig.
Reglering av känslor Känsloreglering handlar om bredden av toleransfönstret för stunden, dvs vad kan vi just nu tåla utan att bli reaktiva. Det är också förmågan att ”bounce back” från känslostormar. Vi lär oss detta genom att någon har funnits där med oss i vågen av känslor och hjälpt oss känsloreglera – med ”utlånad” pre-frontal cortex funktion. Målet är att vare sig stänga av eller översvämmas av känslor, utan vara den som upplever. Vid trygg anknytning, såväl som vid mindfulness, stärks detta.
Skilja på rädsla som kommer från nu och då Efter att ha upplevt en skrämmande händelse hjälper vårt minne oss överleva genom att återaktivera känslan i nuet när vi påminns om det skrämmande. En del av detta kan finnas i våra explicita minnen, dvs vi minns händelsen. En del lever bara i vårt implicita minnessystem, dvs minnen vi inte minns att vi minns men som vår kropp inte glömmer. Det mellersta prefrontala området stärks av både mindfulness och trygga relationer och har direkta förbindelser med det limbiska området och som gör det möjligt att dämpa amygdalans rädslorespons, och kunna skilja på då och nu och därmed välja nya vägar. Detta används mer eller mindre avsiktligt i nästan alla terapiformer och kallas minnesrekonsolidering – hur en ny känsla kodas in i ett gammalt minne.
Responsflexibilitet – Denna fantastiska förmåga gör underverk i alla relationer. Detta innebär förmåga att pausa innan handling, att se över och kunna utvärdera alternativ innan du svarar är en viktig del av både emotionell och social intelligens.
Denna kapacitet stärks och byggs av all S.O.A.S-träning, dvs Stanna – Observera – Acceptera/Andas – Svara/Släpp. Att tåla känslan utan att bli reaktiv – något som övas i all medveten närvaro. Hos oss använder vi generellt den mer kroppsbaserade och relationella tillämpningen från Pema Chödrön för att stanna med, och omfamna kroppens sensationer – de kan vara en portal.
Compassion/Medkänsla – steget efter empati. Om empati är kapaciteten att och ”skapa resonans” till vad som pågår i andras inre värld och kropp så är medkänsla steget efter. När specifika områden i prefrontal cortex är aktiverade som vid medkänsla kan vi skilja på jag och du, mina och dina behov. Prefrontal cortex-aktivering ger oss ”kartor” som gör det möjligt för oss att känna den inre världen hos en annan person, skilja ut den från vår och förhålla oss till den andres behov. I allt mentaliseringsinriktat arbete är dessa ”kartor” ett viktigt inslag.
Insikt i sig själv och andra genom tiden. Detta är en en annan aspekt av de ”kartor” vi skapar i minnet – dessa skapar tillsammans möjlighet till en ”mental tidsresa” där vi förbinder det förflutna med nuet och den förväntade framtiden. Att kunna röra sig medvetet över tid och rum är att hela tiden utmana vårt explicita minnessystem och narrativ som bygger hur jag kommer att tolka mina minnen, vad jag kommer att vänta mig av min framtid. Och på så sätt vara med och styra den. En komplex process, som denna Ted talk om Mental time travel illustrerar på ett tillgängligt sätt.
Moral – här i betydelsen att verka för det som blir bra för flera, inte bara mig, vi eller oss. En högaktuell kapacitet att bli nyfiken på i en värld där klimatförändringar kan ändra allt. Hur långt sträcker sig ditt relationella system? Om vi såg jorden och dess befolkning som en del av oss vi alltid är anknutna till, skulle kanske omsorg om den bli enkel? Detta bygger på den integrerade förmågan hos pre-frontal cortex att kunna åsidosätta vår egen impuls och motivation i svar på utmaningar och se ett större samband.
Intuition Intressant nog hjälper oss en aktiverad och integrerad pre-frontal cortex att ta tillvara kroppens visdom och integrera den med medvetenhet. Prefrontal cortex får information från hela det inre av kroppen, inklusive ryggmärgen, hjärta, tarmar och använder denna för att ge oss en ”hjärtkänsla” eller ”magkänsla” om rätt val. Utan inkopplad prefrontal cortex kan magkänslan ”lura” oss, känslan kanske är från förr och inte aktuell nu. Med den är det skillnaden mellan att fatta grundade beslut eller att ”luras” av att gå på endast rationalitet, dvs att stänga av kroppens information.

Tillbaka till närvaro

Att kunna arbeta systematiskt med detta landar igen tillbaka i samma slutsats som i Trygg anknytning är mycket mer än en relation – se Secure del 1. Närvaro är den första interventionen, den som ger oss kompassen.

Låt därför denna lista bara locka till ett nyfiket utforskande av olika tillstånd och funktioner hos dig själv och dina klienter. Varje gång du tränar en av dem bygger du del av det som utgör trygg anknytning.

För att börja – landa in just där du är precis nu. Dagens anknytnings- och mindfulnessforskning visar stora överlapp – båda tränar centrala förmågor i bland annat prefronal cortex. Närvaro – både i din egen kropp och sensationer just nu, är i grunden samma förmåga som att kunna vara närvarande i någon annans inre värld. Det vill säga grunden till all intoning. Så du är med och styr.

30% verkar räcka väldigt långt

Och du, tänk på att anknytningsforskare som t.ex. Ed Tronick lyfter fram att även de mest trygga föräldrarna är närvarande på detta särskilda sätt i nuet med sina barn 30% av den tid de är tillsammans. Om man översätter det till terapirummet, klassrummet, möteslokalen så finns även utrymme för annat.

Och viktigast – med vår plastiska hjärna är det aldrig försent!

Visst är det spännande?

Kom till oss på kurs! Kursdatumen kan ha passerat när du läser detta – klicka på länkarna ändå så ser du kommande datum.

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi 18/9 i Göteborg. De fem S:en i trygg anknytning är centrala i evidensbaserad krishantering, nästa kursdag i Krishantering och Psykologisk första hjälp 29/1 i Göteborg.

Vår nästa fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning start 5 november, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi start 15 oktober.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 21/1 – 2020. Obs att dagen har förkunskapskrav.

Handmodellen av hjärnan – ett pedagogiskt hjärnverktyg för alla

Lyssna på Daniel Siegel kort och gott sammanfatta handmodellen av hjärnan – hur det ”mjuka locket” är vår prefrontala vän. På ett språk som passar alla.

Läs mer om hjärnan och anknytning

Här finns en av många artiklar som fördjupar anknytningens påverkan på hjärnutveckling, se The Neurobiology of Attachment to Nurturing and Abusive Caregivers.