Einstein svarade en gång på vad som är den viktigaste frågan vi kan ställa oss om universum. Hans svar var: om universum är säkert. Svaret på den frågan påverkar allt vi gör. Läs mer om hur detta också avgör hur vi beter oss i relationer, och hur vårt kroppsspråk är nyckeln. Och hur du kan använda detta i terapi, samtal och utveckling.

Vi kommer i detta och kommande inlägg att fördjupa innehållet i en av våra mest lästa artiklar de fem S:en i trygga relationer, enligt Daniel Siegels akronym. Där lyfte vi de fem S:en som skapar trygga relationer och öppnar för ny inlärning: Seen, Soothed, Safe, Secure och Synchrony. Vi börjar med safe, som här bäst översätts till säker.

Einsteins slutsats

Einstein menade alltså att den viktigaste frågan om universum är om det är säkert för oss. Han förtydligar, fritt översatt: Om bestämmer oss för att världen är en ovänlig plats, kommer vi att använda våra resurser för att uppnå säkerhet genom att skapa högre murar för att hålla borta ovänligheten. Om vi ​​bestämmer oss för att världen varken är vänlig eller ovänlig, så upplever vi oss helt enkelt som offer för slumpen. Men om vi bestämmer oss för att världen är ett vänligt ställe kommer vi att använda våra resurser och teknik att förstå och utforska den. Läs citaten i helhet här The Most Important Question to Ever Ask – according to Albert Einstein.

Det han säger är direkt överförbart på neuroforskningen om vår sociala hjärnas ständiga skanning av fara eller säkerhet, speciellt i våra relationer. Säkerhetsskanningen ändrar nämligen vår fysiologi på ett par sekunder, så som vi beskrivit i inlägget om hur man tydligast märker om någon är trygg som beskriver Stephen Porges teorier om hur fysiologisk säkerhet påverkar vårt beteende. Detta ända in till tonus i de muskler i mellanörat som avgör hur väl vi uppfattar mänskliga rösters frekvens, eller om vi tonar in till det dova ljudet av rovdjur som närmar sig.

Säker är mer än att ingen vill oss ont

Överfört till anknytning så handlar säker om kvaliteten på det relationella utrymmet mellan oss, och huruvida att detta är en säker plats. Det relationella utrymmet mellan oss, som Buber beskriver som “the space between us”, platsen där vår relation lever” påverkas momentant av vad vi lägger in i det. Om det upplevs som säkert beror på vad du och den andre väljer att lägger in här. Och som parterapeuten Hedy Schleifer beskriver är vi alla 100% ansvariga för vad vi lägger in här. Blir vi reaktiva eller oaktsamma på det relationella utrymmet, kommer vi snabbt att förgifta det och det kommer att skrämma oss.

Säkerhet är alltså mer än att inte fara finns utan beror på om vi signalerar välvillighet, och är beredda att justera våra förhållningssätt beroende på andras behov.

Forskarnas svar på vilka kroppsrörelser som är tecken på relationell säkerhet

Tecken på säkerhet överförs i mikro- och makrokommunikation, där kroppslig kommunikation står för mellan 70-93% av budskapet. Om vi uppfattar att det relationella utrymmet är osäkert, kommer vi precis som Einstein uttrycker sig om det stora universumet, att använda våra resurser genom att skapa större väggar för att hålla bort ovänligheten, och precis som alla sociala däggdjur när vi blir otrygga kommer vi då att sluta utforska och vara nyfikna på det som sker – utan istället gå i försvar.

Men hur ser vi säkerhet hos varandra? Forskning finns på detta (ur B. Fredrickson, Love 2.0).

  • Mikrorörelser: vårt ansiktes små, fina muskler, speciellt runt ögonen, samspelar med omgivningen. Dessa mikrorörelser står i finjusterat samspel med kroppens reaktioner på säkerhet kontra fara. Se mer i hur man märker om någon är trygg.
  • Makrorörelser: dessa rörelser tolkar vi som säkerhet och välvillighet, och uteblir de kommer vi att uppleva osäkerhet:
    • Leenden – som är genuina och som syns runt ögonen
    • Gester – med öppna handrörelser, med visade handflator (hastiga rörelser, pekande eller knutna händer ger motsatt effekt)
    • Lutning – återkommande mot varandra
    • “Nickanden” som tecken på ja till att vi förstår – med eller utan ord
    • Röstläge – med intoning och tydlig satsmelodi

Vid frånvaro av dessa tecken kommer vi, vilket Barbara Fredricksons forskning om positiv psykologi visar, inte bara ha lättare att gå till försvar utan även att bli mindre kreativa, få avsmalnad kognition och öka vår fördomsfullhet, som vi beskrivit i Positiva känslor förbättrar vår förmåga att se sammanhang.Vi skapar alltså fler murar och blir mindre utforskande. Det mest spännande är hur snabbt osäkerhet smittar, något vi skall utforska i kommande inlägg om S:et Synchrony, som handlar om hur våra hjärnor och kroppar imiterar och speglar varandra.

Hur är detta relevant i terapi?

Vi stänger av för ny inlärning vid osäkerhet. Om du som terapeut inte ser tecken på nyfikenhet, utforskande och kanske till och med har svårt att få gehör för dina instruktioner kan det vara en idé att utforska hur säker det relationella utrymmet är, mellan terapeut-klient eller mellan det par som du arbetar med. Ta hjälp av tecknen ovan, ser du dessa hos din/dina klienter? Kan du initiera dem med din klient? Kan du understryka och förstärka när du ser det hos paret du arbetar med? Säkerhet smittar nämligen och det vi fokuserar på kommer att växa, i hjärnan och i livet.

Säkerhet är som sagt grunden till ny inlärning, och grunden till att fortsatt kunna bygga trygghet, de fjärde S:et i trygga relationer – som handlar om att kunna skapa en inre arbetsmodell av trygghet för att utforska världen. Det vill säga resultatet av trygg anknytning. Vi fördjupar detta och de andra S:en i kommande inlägg.

Tycker du också att detta är superspännande?

Välkommen till Inspirationsdag i interpersonell neurobiologi, de datum för nästa gång i Göteborg eller i Stockholm 21/5 . Säkerhet är centralt även i evidensbaserad krishantering, se gärna vår nästa kursdag den i Krishantering och Psykologisk första hjälp i Göteborg. Eller i Stockholm den 22/5. Se även nästa omgång av vår fördjupningskurs för alla som arbetar med mänsklig utveckling Interpersonell neurobiologi fördjupning, och nästa specialistkurs för psykologer i Interpersonell Neurobiologi.

Är du intresserad av att arbeta med par och vill inspireras av Interpersonell Neurobiologi och Encounter centered Couples Therapy? Välkommen till Interpersonell neurobiologi i parterapi GÖTEBORG 4/6. Obs dock dagen har förkunskapskrav.